Medieutveckling
Vi följer och analyserar medieutvecklingen utifrån flera perspektiv. Ladda ner och läs i våra rapporter om de förändringar som pågår med fokus på hur medierna regleras, hur de konsumeras, deras ekonomi och mångfalden av dem.
Mediekonsumtion
Mediekonsumtion är en årlig rapport som myndigheten tar fram, och som beskriver mediekonsumtionen i Sverige. Underlaget i rapporten innehåller statistik från flera källor för att beskriva svenskarnas mediekonsumtion. Statistiken redovisas både som tidsserier och det senaste uppmätta helåret.
Klicka på bilden nedan för att öppna Mediekonsumtion 2025 (pdf, 2,1 mb).
Stora skillnader mellan yngres och äldres konsumtion av medier
Det finns stora skillnader mellan de ungas och de äldres medievanor både när det gäller spenderad tid och tillgång till olika medier. Tiden som spenderas på traditionella medier fortsätter minska, särskilt bland de unga. När de unga överger radion till förmån för digitala musiktjänster och poddar stannar fler av de äldre kvar vid radioapparaten. Detsamma gäller för det tablålagda tv-tittandet som fortsätter att minska i alla åldersgrupper men främst hos de yngre. Det betyder inte att tittandet på rörlig bild minskar utan det ökar snarare till följd av ett allt större utbud av digitala tjänster.
Det linjära tittandet på tv minskar och tittandet på streaming ökar
Det traditionella linjära tv-tittandet minskar och tittandet på streaming ökar. Samtidigt finns det en fortsatt efterfrågan från hushållen att kunna titta på linjär tv. Det finns alltså fortfarande en marknad för både den linjära tv:n och streamingtjänster.
Radiolyssnandet minskar i alla åldersgrupper
Även radiolyssnandet har en tydlig åldersklyfta. Det är främst de äldre som lyssnar på traditionell radio till skillnad från de yngre som lyssnar allt mindre. Åldersgruppen 65–79 år lyssnar 149 minuter på radio jämfört med 12–19-åringarna som lyssnar betydligt mindre (24 minuter) ett genomsnittligt dygn. Sveriges Radio når fortsatt flest lyssnare en genomsnittlig dag, 47 procent av befolkningen, men räckvidden minskar för radio totalt. Förskjutningen från analogt till digitalt lyssnande sker främst via poddar. Den dagliga räckvidden för poddar är högre än för traditionell radio i de yngre åldersgrupperna.
Nyhetskonsumtionen är fortsatt hög i befolkningen
Efter att nyhetskonsumtionen och dagstidningsläsandet minskade under flera års tid ökade intresset att ta del av nyheter och att läsa tidningen under pandemin. De medier som flest använder för att ta del av nyheter är de traditionella nyhetsmedierna som även har ett högt förtroende i befolkningen. Det betyder att flest tog del av nyheter via SVT, Sveriges Radio, morgontidningarna och TV4.
Tiktok växer som nyhetskanal för de yngre
Skillnaden mellan generationerna är stor när det gäller valet av plattform för nyhetskonsumtion. Den yngre generationen använder i stor utsträckning sociala medier för att få tillgång till nyheter. Den äldre generationen använder i betydligt högre grad traditionella medier och då främst SVT och Sveriges radio för att ta del av nyheter. Hos de yngre växer framför allt Tiktok som en nyhetskälla.
Tillgången till olika medier varierar med ålder
Tillgången till olika medier är hög i hela befolkningen. Numera har nästan alla en mobil, oavsett ålder. Det är fler som har en tv med internetuppkoppling än utan. Många har även en mediespelare som gör det möjligt att titta på tv via internet. Tillgången till olika utrustning och abonnemang visar att vi blivit alltmer digitala i vår medieanvändning.
Medieekonomi
I rapporten Medieekonomi förklaras de samband som finns mellan konjunkturen, reklammarknaden, mediekonsumtionen och de svenska medieföretagens ekonomi. Rapporten är framtagen i samarbete med Nordicom.
Ladda ner Medieekonomi 2024.pdf
Ladda ner Medieekonomi sammanställning 2024.pdf
Medieåret 2023 kom att präglas av den lågkonjunktur som Sveriges ekonomi gick in under årets första månader. Det var nedgång i ekonomin som bland annat innehöll hög inflation, fallande reklaminvesteringar och vikande lönsamhet. Dessutom föll allmänhetens stora nyhetsintresse tillbaka efter att det stegrats under några år med coronapandemi, fullskaligt krig i Europa och 2022 års allmänna val.
Under medieåret 2023 förstärktes utvecklingen där en växande andel av reklaminvesteringarna lämnar svenskt och nordiskt ägda mediehus till förmån för globala plattformsbolag, som Alphabet och Meta.
Försvagad lönsamhet för dagspressen
För dagspressens del minskade de sammanlagda intäkterna till drygt 13,3 miljarder kronor (13,8 miljarder 2022), exklusive driftsstödet. Räknas driftsstödet med uppgick rörelseintäkterna till cirka 14,0 miljarder. Samtidigt som intäkterna föll så sjönk också den medel- och högfrekventa dagspressens lönsamhetsgrad jämfört med de senaste åren. Bruttomarginal i median försämrades från +2,3 procent 2022 till -0,3 procent 2023. Bidragande orsaker till att marginalen försvagades var vikande reklaminvesteringar i nyhetsmedier, hushållens strama budgetar samt dryga kostnader för papper och distribution. På dagstidningssidan var Bonnierkoncernen den avgjort största aktören, en position som förstärkts ytterligare under senare år genom förvärv och korsägande.
Under 2024 har reklaminvesteringarna i dagspress och nyhetsmedier fortsatt att minska. Morgonpressens konsumentintäkter låg däremot kvar på en i stort sett oförändrad nivå 2023 jämfört med 2022. Och den stabiliteten har fortsatt in i 2024. Sammantaget har den ekonomiska utvecklingen fått ett antal aktörer på dagstidningsmarknaden att genomföra sparpaket, vilka omfattat både frekvens- och personalneddragningar.
Svensk tv-marknad
I rapporten Svensk tv-marknad beskriver vi utvecklingen både genom en tillbakablick och en nulägesbeskrivning samt genom att berätta om vad som är på gång på den svenska tv-marknaden.
Ladda ner Svensk tv-marknad 2023
Ladda ner utvecklingen av tv- och streaminglandskapet - tidslinje 1969-2023
Det finns en lång tradition i Sverige att bli underhållen av rörlig bild oavsett format eller teknik. Tv:n har haft en central plats i hemmen sedan den introducerades. Intresset för att titta på rörlig bild har knappast avtagit utan snarare ökat med tiden. Generationer av mediekonsumenter söker och hittar nytt innehåll som gör att mediet fortsätter att utvecklas oavsett vilken skärm man tittar på. Trots att den svenska tv-marknaden är liten har vi ett stort utbud och olika tjänster att ta del av.
Förutsättningarna för tv-branschen förändras ständigt, det gäller konsumtionsbeteenden, intäktsmodeller, reglering och teknikutveckling. En stor förändring var när de globala streamingtjänsterna gjorde sitt intåg på den svenska tv-marknaden och började konkurrera med de gamla affärsmodellerna för tv.
Konkurrensen är fortfarande hög om abonnenter, rättigheter och annonsintäkter vilket påverkar de stora svenska kommersiella tv-husen negativt. Just nu påverkas hela tv och streamingbranschen av att konjunkturen försvagas och att den svenska ekonomin försämras.
Samtidigt finns det indikationer på att cirkeln är på väg att slutas med en delvis återgång till annonsfinansierade tv- och streamingtjänster. Det finns nya tjänster på väg in på marknaden som mer liknar de som fanns innan de reklamfria streamingtjänsternas intåg, tjänster med två intäktsben sida vid sida abonnemang och annonser. Det finns även en efterfrågan från tittare att få välja och att få slippa välja, vad de ska se på tv samt en efterfrågan på att kunna betala mindre för abonnemang och istället acceptera reklamavbrott.
De trender som tas upp i rapporten är att:
Det linjära tv-tittandet minskar och tittandet på streaming ökar
Det finns stora skillnader mellan hur generationerna tittar på rörlig bild
- Konkurrensen om medieanvändarnas tid ökar
- Linjär-tv fortfarande har en stark position på reklammarknaden
- Marknäten lever trots hög konkurrens
- Telekombolagen driver utvecklingen
- Smart-tv-tillverkarna startar egna streamingtjänster
- Grindvakterna har en stark position
- Kostnaderna för att producera innehåll och köpa rättigheter är höga
- Hushållens medieutgifter ökar
- Nygamla tjänster är på väg tillbaka
Svenska nyhetsvanor
Ett av de viktigaste områdena som vi har att följa i dagens mediesamhälle är utbudet och konsumtionen av nyheter. Svenska nyhetsvanor är skriven av Ulrika Andersson, docent och forskare vid SOM-institutet. Rapporten ger en djupare förståelse av svenskarnas nyhetsvanor och dess utveckling 2005–2024.
Klicka på bilden nedan för att öppna Svenska nyhetsvanor 2005-2024 (pdf, 3,4 mb).
Det finns ett stort intresse för hela svenska folket att ta del av nyheter men valet av plattform för nyhetskonsumtion skiljer sig åt mellan olika generationer. Fler unga nyhetskonsumenter använder i hög utsträckning olika digitala alternativ såsom mobiltelefonen och flöden i sociala nätverksmedier och nyhetssajter. Äldre har fortfarande en stark vana att ta del av nyhetssändningar i tv och radio. Samtidigt blir även de äldre alltmer digitala i sina medievanor. Det innebär att skillnaderna mellan generationerna minskar något över åren.
Lägre konsumtion av samhällsjournalistik via sociala medier
Utöver betydelsen av ålder spelar även medierepertoaren roll för vanan att ta del av samhällsjournalistik. Den som har en blandad repertoar som inkluderar både digitala och traditionella plattformar har vanligen en högre konsumtion av nyheter som rör olika samhällsområden, även när hänsyn tas till ålder, medan den vars nyhetsrepertoar i huvudsak baseras på flöden i sociala nätverksmedier har en klart lägre konsumtion av samhällsjournalistik.
Rapporten visar bland annat att hos de yngre växer framför allt Tiktok som nyhetskälla. Nästan hälften av de unga tar dagligen del av nyheter på plattformen. Dessutom visar en jämförelse mellan åldersgrupperna att unga under 30 år tar del av nyheter om politik och samhälle i betydligt lägre utsträckning än övriga grupper. Bland unga sticker nyheter om brott och rättsväsende ut genom en högre andel regelbundna användare jämfört med övriga ämnesområden.
Ytterligare en fråga som belyses i rapporten är vilka skillnader och likheter som kan ses i nyhetsvanor hos inrikes och utrikes födda grupper. Antalet utrikes födda i befolkningen har fördubblats sedan tidigt 2000-tal, från omkring 1,1 miljoner år 2004 till cirka 2,2 miljoner år 2024. Därför är det viktigt att titta närmare på i vilken utsträckning denna grupp tar del av svenska respektive utländska nyhetsmedier.
Den digitala skiljelinjen mellan yngre och äldre har förändrats
Rapporten redovisar hur den svenska befolkningens nyhetsvanor har utvecklats under perioden 2005–2024. Den granskar också vilka skillnader och likheter som kan urskiljas mellan olika åldersgrupper, hur deras medierepertoarer ser ut samt i vilken mån den digitala skiljelinjen mellan yngre och äldre har förändrats under 2020-talets första hälft.
Det här är några av de insikter som presenteras i denna rapport om svenskarnas nyhetsvanor. Resultat som redovisas i rapporten kommer från den nationella SOM-undersökningen.
Mediepolitik
I rapporten Mediepolitik beskriver vi både den svenska och den europeiska mediepolitiken. Rapporten ger läsaren en inblick och ökad förståelse för hur mediepolitiken och regelverket kring medierna skapas och ser ut samt några tips om var man kan hitta mer information och fördjupning.
Det hände mycket i svensk mediepolitik under 2023. Bland annat beslutade regeringen att Mediemyndigheten skulle bildas, det nya mediestödet klubbades i riksdagen och en utredning fick i uppdrag att föreslå hur rättsakten för digitala tjänster (DSA) ska implementeras i Sverige. Det tillsattes också en utredning av public service villkor för nästa tillståndsperiod.
De senaste åren har även varit händelserika inom den europeiska mediepolitiken. EU-kommissionen har sedan 2020 tagit initiativ till flera nya förordningar och haft ett starkt fokus på att stödja fria och oberoende medier och motverka desinformation. Kommissionen har bland annat vidtagit åtgärder för att öka insynen i politisk reklam, främja insyn i medieägandet, minska desinformation på de digitala plattformarna samt stödja mediefrihet och mångfald på den europeiska marknaden.
Två nya viktiga regleringar som redan är på plats är rättsakten om digitala tjänster och rättsakten om digitala marknader. Under 2023 har det också skett förhandlingar om flera kommande regleringar, bland annat om en ny mediefrihetsförordning och om förordningarna om politisk reklam och AI.
I Sverige genomförs en översyn av villkoren för public service, ett nytt mediestöd träder i kraft i januari 2024 och den kommersiella radions villkor har blivit utredda av MPRT.
I rapporten finns en tidslinje som innehåller särskilt viktiga utredningar och händelser som tillsammans haft en påverkan på mediernas utveckling i Sverige sedan 70-talet till nutid.
Fakta om rapporten
Syftet med den här rapporten är att öka förståelsen för hur mediepolitiken och regelverket för medierna skapas, vilka regler som finns idag samt vilka tjänster som omfattas av dem. Det här är den sista rapporten som ges ut i MPRT:s namn. Den 1 januari 2024 bildas Mediemyndigheten då MPRT slås ihop med Statens medieråd. Sammanslagningen av myndigheterna sker i ljuset av de senaste årens utveckling på mediemarknaden och det mediepolitiska området.
Mediekarta
Den svenska mediemarknaden är begränsad, språkområdet är litet och det är förhållandevis få som är målgruppen för ett lokalt, regionalt och nationellt medieutbud. Ägarstrukturen är varierad, det finns börsnoterade företag med verksamhet i flera länder, koncerner som ägs av familjer eller ideella stiftelser samt en förvaltningsstiftelse som äger de tre public service-företagen.
För att ge en överblick över de största medieföretagen som är verksamma på den svenska mediemarknaden har vi tagit fram Mediekartan. Kartan visar dock inte storleksförhållandet mellan de olika aktörerna.
Mediekarta - Ägande- och branschstruktur på den svenska mediemarknaden
Ljudkonsumtion
I rapporten Ljudkonsumtion använder vi statistik från flera olika källor för att beskriva förändringen av hur ljud konsumeras. Statistiken redovisas både som tidsserier och det senaste uppmätta helåret. Rapportens sista kapitel om marknaden för podcast har skrivits av Ulrika Facht, medieanalytiker på Nordicom Göteborgs Universitet.
Digitaliseringen har ändrat förutsättningarna för medieutvecklingen men för den nationella radion ser utvecklingen annorlunda ut. Den analoga fm-radion är fortfarande den viktigaste plattformen för den kommersiella radion och även för Sveriges Radio.
Radio konsumeras mestadels i hemmet eller i bilen. Det är där lyssnarna finns. Samtidigt har de traditionella svenska radioaktörerna, Sveriges Radio, de kommersiella radiobolagen och närradioentusiasterna, fått konkurrens av nya digitala och även globala aktörer på ljudmarknaden. Några av de största som finns på den svenska marknaden är; musiktjänsten Spotify, poddplattformen Acast och ljudboksaktörerna Storytel, Nextory och Bookbeat.
Teknikutveckling, nya tjänster och nya konsumentbeteenden gör att ljudet är på frammarsch och konkurrensen ökar om konsumenternas pengar och tid. Aktörerna letar nytt innehåll till sina tjänster för att locka fler lyssnare och betalar mycket för ett exklusivt innehåll. För dem är det viktigt att finnas på en global marknad för att kunna växa. I det sammanhanget blir den nationella radion en liten aktör på en stor spelplan.
Den smarta mobilen – som finns i var mans hand – skapar tillsammans med ett par hörlurar och ett ökat utbud möjligheter för en förändrad mer individualiserad ljudkonsumtion. Att lyssna på nedladdade musik, podcasts eller ljudböcker kan ske när, var och hur det passar mediekonsumenten bäst. På så sätt kan ljudet vara överlägset tittandet på rörlig bild som kräver ett mer koncentrerat beteende. Ljudet blir därför en allt viktigare del av mediekonsumtionen.
Ljudkonsumtionen skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper. Barn, unga och personer upp till 45 år lyssnar mycket på strömmad musik, medan äldre, framför allt, de över 65 år lyssnar på traditionell radio i hemmet. Däremot är bilen fortsatt en viktig plats för personer i alla åldrar att lyssna på radio. Under pandemin när alla ombads hålla distans och spendera mer tid hemma minskade lyssnandet på kommersiell radio. Sveriges Radio som har fler av sina lyssnare i hemmen, jämfört med den kommersiella radion, påverkades däremot inte lika mycket av pandemin.
Den övergripande trenden är dock att den totala räckvidden för all radio minskar. Den kommersiella radions räckvidd ökade när de tre av deras kanaler började sändas nationellt och var som högst 2019, men har minskat sedan dess. Det är fortfarande Sveriges Radio som når flest lyssnare och deras marknadsandel ökade under 2021.
Den digitala plattform som är i starkast tillväxt är podcast. Marknaden för podcast beskrivs utförligt i rapportens sista kapitel av Ulrika Facht, medieanalytiker på Nordicom Göteborgs Universitet.
Mediemångfald
I rapporten Mediemångfald beskriver vi medieutvecklingen från 1970-talet fram till idag utifrån händelser som haft stor inverkan. Utbudet av underhållning och sport ökar, lokaljournalistiken minskar och flera stora medieaffärer har genomförts eller initierats på den svenska mediemarknaden. Vad ligger bakom dessa stora strukturaffärer och hur påverkar dessa mediemångfalden?
Vi konstaterar att de svenska mediekonsumenterna de senaste årtiondena fått tillgång till ett näst intill oändligt medieutbud på en mängd plattformar producerat av många olika aktörer, både svenska och utländska, public service och kommersiella. Valfriheten på mediemarknaden har växt.
Det är sannolikt att utbudet av underhållning, drama och sport fortsätter att vara stort och att det finns ett fortsatt stort utbud av internationella nyheter. Däremot finns det en risk för ett minskat utbud och en minskad mediemångfald inom segmentet svenska nyheter och lokal journalistik. Det är dyrt att producera journalistik och nyheter vilket gör det svårt att nå lönsamhet.
Radio- och tv-marknaden kännetecknas sedan flera år av ett fåtal ägare och nu utvecklas ägarstrukturen på tidningsmarknaden åt samma håll. Allt talar för att vi kommer att se en fortsatt konsolidering på den svenska tidningsmarknaden.
Medietillgänglighet
Rapporten Medietillgänglighet försöker ge en övergripande bild hur tillgängligheten till medier ser ut genom att titta på några valda delar, bland annat hur utbudet ser ut för användarna, vilken teknik som fungerar och vad lagstiftningen säger.
Ladda ner Medietillgänglighet 2022
Utbudet av medier med tillgängligt innehåll för personer med funktionsnedsättning har länge varit begränsat men har börjat växa de senaste åren. Men för att öka tillgängligheten till medier finns det fortfarande flera olika områden som måste förbättras. Det visar vår rapport Medietutveckling 2022 – Medietillgänglighet.
Möjlighet att ta del av medier ökar för alla
En slutsats som dras i rapporten är att det finns flera samverkande faktorer som bidrar till att tillgängligheten till medier ökar för personer med funktionsnedsättning. En avgörande faktor som förbättrat tillgången till medier för många är den tekniska utvecklingen. Tack vare den smarta mobilen bär många med sig sin mediekonsumtion och den möjliggör för många fler att använda olika slags tjänster i sin vardag. Eftersom mobilen har en inbyggd skärmläsare kan även en person med en synnedsättning ta del av nyheter i tidningar, läsa e-post, chatta och skicka sms. Den tekniska utvecklingen har även inneburit att programbolag kan erbjuda mer användarvänliga tjänster som exempelvis ger möjlighet att med ett knapptryck slå av och på funktioner som ger tydligare tal och uppläst text.
Även utbudet av tillgängligt medieinnehåll har ökat, tack vare den tekniska utvecklingen, men också för att det ställs högre krav på leverantörer av medietjänster att tillgängliggöra sitt innehåll. För tv är det direkttextat och tolkat utbud som har ökat mest under senare år. Textning av program har funnits länge i Sverige och erbjuds i huvudsak av alla stora kanaler och playtjänster.
Det är dock uppenbart att utbudet fortfarande är begränsat och att konsumtionen till stor del styrs av vad som finns tillgängligt och vilka tjänster som är lätta att använda. Personer med funktionsnedsättning har dessutom i lägre grad än genomsnittet tillgång till smart telefon, dator och surfplatta. De kanaler som är mest populära är samma som i resten av befolkningen, SVT, TV4 och Netflix.
Att det finns krav i lag för personer med funktionsnedsättning har gjort att tillgängligheten ökat på flera områden under senare tid. De lagar som har mest genomslag för att tillgängliggöra olika produkter och tjänster är från början EU-direktiv som införts i svensk lagstiftning. I Sverige finns det flera myndigheter som delar på ansvaret att följa utvecklingen av tillgängligheten. Det betyder att ansvaret för att följa upp att lagar efterlevs och även säkerställa att tillgängligheten ökar inte vilar på en myndighet utan flera olika.