Du har rättigheter som barn

Grupp med ungdomar tar en selife

Foto: Johnér bildbyrå, Scandinav simple

Du som är under 18 år har särskilda rättigheter — just för att du är barn enligt lagen. Dina rättigheter står i barnkonventionen som är lag i Sverige.

Du har rättigheter när du använder digitala medier

Mediemyndigheten arbetar med frågor som rör barns och ungas medieanvändning. Du har nämligen samma rättigheter på nätet som överallt annars.

Därför är dina rättigheter på nätet särskilt viktiga för oss.

I barnkonventionen finns flera artiklar som har betydelse för dig när du använder digitala medier.

Om dina rättigheter 

Barn och unga har samma rättigheter på nätet som på alla andra ställen. Det kan du läsa mer om i broschyren "Med våra egna ord". Vi hoppas att den ska göra det enklare för dig som är barn eller ung att förstå vilka rättigheter du har på nätet.

Du har samma rättigheter överallt

Barn och unga har samma rättigheter i den digitala miljön som i den övriga världen – till exempel rätt att få information och rätt att uttrycka vad de tycker och rätt att skyddas från hot och våld.

Därför har FN:s barnrättskommitté tagit fram en särskild text (en så kallad allmän kommentar) om barns rättigheter i digitala miljöer.

För att den allmänna kommentaren ska bli lättare att förstå har den brittiska organisationen 5Rights Foundation tagit fram en särskild version av kommentaren för barn och unga. Den heter "In our own words – childrens rights in the digital world".

Mediemyndigheten har översatt deras version till svenska och gjort denna broschyr: "Med våra egna ord – barns rättigheter i den digitala världen".

Ladda ner: Broschyr "Med våra egna ord – barns rättigheter i den digitala världen" (PDF)

Barn och unga under 18 år har särskilda rättigheter just för att de är barn. Rättigheterna står i barnkonventionen som också är lag i Sverige.

Som barn har du många olika slags rättigheter, till exempel rätt att gå i skolan, rätt att ha vuxna som tar hand om dig, rätt att skyddas från våld och rätt att vara med och bestämma i frågor som rör dig som barn. Rättigheterna beskrivs både i svensk lag och i internationella konventioner från till exempel EU och FN.

Barnkonventionen är lag i Sverige

En viktig konvention är FN:s barnkonvention

Barnkonventionen innehåller 54 artiklar där det står vilka rättigheter barn har. Sverige skrev under (ratificerade) barnkonventionen 1989, och gjorde år 2020 även barnkonventionen till svensk lag. Det betyder att svenska staten, bland annat myndigheter som Statens medieråd, ska göra allt de kan för att rättigheterna i barnkonventionen ska bli verklighet.

Du kan läsa mer om barnkonventionen på Barnombudsmannens webbplats 

Rättigheter i barnkonventionen rör även medier

Statens medieråd arbetar med frågor som rör barns och ungas medieanvändning.

Därför är rättigheter på det området särskilt viktiga för oss. I barnkonventionen finns flera artiklar som har betydelse för barns medieanvändning.

Dels har barn rätt till olika ”positiva” saker, som

  • yttrandefrihet (artikel 13)
    privatliv (artikel 16)
    information via massmedier (artikel 17)
    vila, lek och fritid (artikel 31).
  •  
  • Dels har barn rätt att skyddas från ”negativa” saker, så som
  • våld (artikel 19)
    sexuella övergrepp (artikel 34)
    ekonomiskt utnyttjande och skadligt arbete (artikel 32).
  • Grundprinciperna ska alltid finnas med!

  • Fyra av rättigheterna i barnkonventionen kallas grundprinciper.

I allt arbete som rör barn måste man se till att grundprinciperna följs. Grundprinciperna handlar om att

  1. inget barn får diskrimineras (artikel 2)
  2. alla beslut som rör barn ska ta hänsyn till vad som är bäst för barnet (artikel 3)
  3. barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6)
  4. barn har rätt att uttrycka sin åsikt och bli hörd (artikel 12)

Den sista grundprincipen brukar också beskrivas som att barn har rätt till delaktighet och inflytande i frågor som rör barnet. Det är något som vi på Statens medieråd jobbar mycket med.

Mer om barns rättigheter på internet

Barnkonventionen kom år 1989, innan internet, sociala medier, smarta telefoner och en massa andra digitala miljöer fanns.

Därför har FN:s barnrättskommitté beskrivit barns rättigheter i digitala miljöer i ett särskilt dokument som kallas allmän kommentar.

Barns och ungas version av "allmän kommentar"

Barn och unga har tagit fram en egen version av kommentaren.

I den beskriver de tre saker som de tycker är särskilt viktiga när det gäller barns och ungas rättigheter på internet:

  1. Barn behöver och vill ha tillgång till den digitala världen.
  2. Regeringarna bör ansvara för att skydda barns rättigheter på nätet.
  3. Föräldrar bör få stöd för att förstå den digitala världen.

Här finns kommentaren på svenska

EU har en strategi för säkrare internet för barn

EU-kommissionen har tagit fram en strategi som handlar om hur internet ska bli säkrare och tryggare för barn och unga.

Strategin kallas BIK+ (BIK står för Better Internet for Kids, som betyder "bättre internet för barn"). I den beskrivs vad stater, företag och andra ska göra för att barn ska skyddas, respekteras och ges egenmakt på internet.

Strategin innehåller tre mål som kallas pelare:

  1. Säkra digitala upplevelser. Barn ska skyddas från skadliga och olagliga innehåll och beteenden på internet. Barns välbefinnande ska förbättras genom att digitala miljöer skapas med hänsyn till barnets bästa, till exempel genom åldersanpassning.
  2. Digital egenmakt. Barn ska få den kunskap de behöver för att kunna göra kloka val och själva bete sig på ett säkert och ansvarsfullt sätt i den digitala miljön.
  3. Aktivt deltagande. Barn ska vara med och påverka hur digitala miljöer utformas, genom att delta i arbete för innovativa, kreativa och säkra upplevelser på nätet.