Vägledning för mediemätning

I mediemätningen ska det  finnas uppgifter om

• Mediets användarförankring
• Mediets regelbundenhet
• Omfattningen av det redaktionella innehållet i mediet
• Andelen redaktionellt innehåll i förhållande till hela mediets innehåll
• Andelen av det redaktionella innehållet i mediet som är exklusivt och egenproducerat

Mätperiod

Du kan inte genomföra mediemätningen när som helst. Det finns fastställda perioder för det.

Som huvudregel är det är förhållandena under perioden 1 januari – 30 juni under det år som föregår det år stödet avser som ska redovisas.

• För ansökan om mediestöd 2027 är det perioden 1 januari-30 juni 2026 som ska redovisas
• För ansökan om mediestöd 2028 är det perioden 1 januari-30 juni 2027 som ska redovisas

Nystartade medier har möjlighet att redovisa en sammanhållen period om minst sex månader under 1 januari-30 september under det år som föregår det år som stödet avser.

God användarförankring

För att visa om ett medium har det antal regelbundna användare som krävs för mediestöd behöver ni som söker stöd redovisa mediets användarförankring. Villkoret om god användarförankring ska i genomsnitt vara uppfyllt för de utgåvor som mediet kommer ut med under mätperioden.

Kravet på användarförankring ser olika ut beroende på medietyp.

Huvudregeln för god användarförankring är att mediet per utgåva under mätperioden har i genomsnitt

• Minst 3 000 regelbundna användare eller
• Minst 1 500 betalande prenumeranter

För medier riktade till nationella minoriteter innebär god användarförankring att mediet har

• Minst 750 regelbundna användare i genomsnitt per utgåva under mätperioden

För medier med bevakningsområden med färre än 20 000 invånare:

• Motsvarar minst 15 procent av de 20 000 invånarna god användarförankring, men antalet får som lägst vara 1 500 personer i genomsnitt per utgåva under mätperioden.

För lågfrekventa dagstidningar med driftsstöd 2023 och som enbart söker övergångsstöd

• Motsvarar 1 500 regelbundna användare i genomsnitt per utgåva under mätperioden god användarförankring.

Läs mer om användarförankring för den huvudprodukt du är intresserad av under fliken Tryckta medier eller fliken Digitala medier på den här sidan.

Hög regelbundenhet

Ett medium anses ha hög regelbundenhet om det publiceras eller sänds minst 45 gånger per år. Eftersom mätperioden är 1 januari – 30 juni under det år som föregår det år stödet avser så ska resultatet från de sex månaderna dubbleras för att representera tolv månader, ett helt kalenderår.

Medier riktade till de nationella minoriteterna behöver publiceras eller sänds minst 10 gånger per år under samma mätperiod.

Nystartade medier kan redovisa en sammanhållen period om minst sex månader under 1 januari-30 september under det år som föregår det år som stödet avser. Resultatet ska dubbleras för att representera tolv månader, ett helt år.

Omfattning av det redaktionella innehållet

För att anses som ett allmänt nyhetsmedium ska det redaktionella innehållet ha en sådan omfattning att det är av betydelse för bevakningsområdet. Med redaktionellt innehåll avses innehåll som inte är annonser, servicetjänster,kringtjänster eller arkiv. Vad som är servicetjänster samt kringtjänster och arkiv beskrivs närmre under avsnittet ”servicetjänster, kringtjänster och arkiv” på den här sidan.

• För tryckta medier ska mediets redaktionella innehåll omfatta minst 1 000 spaltmeter.
• För digitala medier ska mediets redaktionella innehåll omfatta minst 2 250 000 tecken.
• För ljud och rörlig bild ska mediets redaktionella innehåll omfatta minst 2 700 minuter och omvandlas till tecken i mediemätningsblanketten enligt en omvandlingstabell under fliken ”Digitala medier”.

För medier riktade till de nationella minoriteterna gäller i stället:

• För tryckta medier ska mediets redaktionella innehåll omfatta minst 225 spaltmeter.
• För digitala medier ska mediets redaktionella innehåll omfatta minst 500 000 tecken.
• För ljud och rörlig bild ska mediets redaktionella innehåll omfatta minst 600 minuter och omvandlas till tecken i mediemätningsblanketten enligt en omvandlingstabell under fliken ”Digitala medier”.

Eftersom mätperioden är 1 januari – 30 juni under det år som föregår det år stödet avser så ska resultatet från de sex månaderna dubbleras för att representera tolv månader, ett helt kalenderår.

Nystartade medier kan redovisa en sammanhållen period om minst sex månader under 1 januari-30 september under det år som föregår det år som stödet avser. Resultatet ska dubbleras för att representera tolv månader, ett helt kalenderår.

Andel redaktionellt innehåll av mediets hela innehåll

Mediets redaktionella innehåll ska utgöra en väsentlig del av mediets hela innehåll. Med en väsentlig del innebär att minst 45 procent av mediets hela innehåll ska vara redaktionellt innehåll.

Det redaktionella innehållet ska vara jämnt fördelat mellan utgåvorna som mediet kommer ut med.

Andel exklusivt, egenproducerat innehåll av det redaktionella innehållet

Exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll är redaktionellt innehåll som endast publiceras i mediet i fråga. Innehållet ska ha producerats av eller tillkommit specifikt för mediet och får inte publiceras i andra medier.

Det kan också vara material som köpts in exklusivt för det mediet som ansökan om mediestöd gäller. Material som införskaffats från nyhets- eller bildbyrå är inte exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll.

Exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll kan också vara material som gått igenom en betydande redaktionell omarbetning. Med betydande redaktionell omarbetning avses material som skiljer sig från källmaterialet och där delar av materialet enbart tillkommit för och producerats av mediet.

Det exklusiva, egenproducerade redaktionella innehållet ska utgöra en väsentlig del, det vill säga minst 45 procent, av mediets hela redaktionella innehåll.

Av det exklusiva egenproducerade innehållet ska en övervägande del utgöras av nyhetsförmedling och granskning. Med en övervägande del avses minst 51 procent. Ni som söker stöd behöver inte redovisa den andelen, men ni ska försäkra att kravet är uppfyllt.

Mediemätningen som ni gör själva går till så här:

1. Välj en huvudprodukt att genomföra mätningen på, t.ex. en tryckt tidning, en webbplats, en app eller ett ljud- eller videomedium.
2. Kontrollera om några specialregler gäller mediet, t.ex. om mediet är riktat till en nationell minoritet, om mediet är nystartat eller om mediet har andra upplagedelar/avläggare eller samarbetar i hög utsträckning med ett annat medium.
3. Upprätta utgåvoprotokoll över utgivningen av mediet.
4. Ange det redaktionella innehållet i spaltmeter eller i tecken.
5. Ange redaktionellt innehåll som är exklusivt, egenproducerat innehåll.
6. Ange mediets användarförankring i Sverige rapporter över digital trafik, prenumerationsregister eller tryckerifakturor och distributionslistor.
7. Redovisa uppgifterna i blanketten för mediemätning och beskriv hur du tagit fram uppgifterna.
8. Uppgifterna i blanketten  ska intygas av en oberoende kvalificerad revisor. Revisorn ska skriva ett revisorsintyg enligt Mediemyndighetens mall.
9. Bifoga mediemätningen och revisorsintyget till ansökan om mediestöd.

Mätrapporter, metodbeskrivningar, dataunderlag och utgåvoprotokoll ska arkiveras av den som beviljas stöd under fem år.

Medier som samarbetar i hög grad eller som har upplagedelar med andra titlar än huvudtiteln

Om er titel har flera upplagedelar (editioner/avläggare) eller om er titel har samma ägare som en annan titel samtidigt som titlarna samarbetar i hög utsträckning, publicerar identiskt redaktionellt innehåll och/eller delar redaktionell personal, behöver ni vara tydliga med detta i ansökan. Beskriv om ansökan omfattar flera titlar och i sådant fall vilka. Beskriv också redaktionella samarbeten med andra titlar och om medierna delar ansvarig utgivare, redaktionell personal och så vidare. Detta för att mediestödsnämnden ska kunna ta ställning till om titlarna ska ses som ett och samma nyhetsmedium.

Enligt mediestödsnämndens praxis (se beslut från den 15 maj 2024, dnr 24/00599) kan en sammanlagd mediemätning av titlarna läggas till grund för mediestödsnämndens beslut om mediestöd när det gemensamma redaktionella innehållet i titlarna uppgår till 75 procent eller mer av det totala redaktionella innehållet. I övriga fall ska samtliga titlar som söker stöd mätas individuellt.

Bedömning av olika typer av innehåll

I mediemätningens metodbeskrivning ska det framgå hur olika typer av innehåll har kategoriserats och om det har ingått i mediets hela innehåll eller exkluderats. Av det som räknats som redaktionellt innehåll ska det framgå om det är exklusivt och egenproducerat eller inte.

Dessa typer av innehåll av redogöras för:

• kringtjänster och arkiv
• servicetjänster
• annonser
• bilagor
• robot-text

I metodbeskrivningen i blanketten behöver ni tydligt beskrivna hur uppgifterna har tagits fram under avsnitt F. Metodbeskrivning.

Servicetjänster, kringtjänster och arkiv räknas inte som redaktionellt material eller som annonser. De ska därför exkluderas när man beräknar mediets totala innehåll och mediets redaktionella innehåll.

Det ska också framgå av mediemätningen i vilken mån det exklusiva, egenproducerade redaktionella innehållet består av så kallade robot-texter och om de köpts in exklusivt för mediet. Robot-text är enligt mediestödsnämndens praxis automatiserad text, som till exempel handlar om trafiknyheter, sport och väder, och som är beställt av och enbart för mediet.

Enligt mediestödsnämndens praxis får robot-text räknas som exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll om det köpts in exklusivt för det allmänna nyhetsmediet. Robottexten får inte överskrida hälften av det totala exklusiva, egenproducerade redaktionella innehållet.

Blankett för mediemätning & metodbeskrivning

Resultatet av den egna mediemätningen ska sammanställas i Blankett för mediemätning som finns längst ner på den här sidan under "Relaterade dokument". Instruktioner för hur blanketten ska fyllas i finns i dokumentet. Till blanketten hör en revisorsrapport som ska fyllas i och intygas av en kvalificerad revisor och båda handlingarna ska tillsammans bifogas till ansökan om mediestöd.

Vid en egen mediemätning är det viktigt att metoden beskrivs utförligt under rubrik F. Metodbeskrivning. Om utrymmet inte räcker så går det bra att fortsätta i en bilaga.

För att visa att ett medium har tillräcklig omfattning, andel redaktionellt innehåll, andel exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll, regelbundenhet och användarförankring så ska du som söker stöd göra en mediemätning. Uppgifterna om mediets innehåll sammanställs i utgåvoprotokoll. Uppgiften om mediets användarförankring utfår från prenumerationsregister alternativt tryckerifakturor eller distributionslistor. Nedan kan du läsa mer om de här momenten.

Mäta satsyta

För att ta farm uppgifter om ett tryckt mediums innehåll så behöver du börja med att mäta satsytan per sida. Satsytan är den del av en sida som upptas av text eller grafiska element, exklusive marginaler, sidnummer och sidhuvud/kolumntitel, men inklusive spaltmellanrum. Vid beräkningen av omfattningen av det redaktionella innehållet i form av antalet spaltmeter tillämpas en schablonmässig spaltbredd om 38 mm.

Mät sidans bredd och höjd och multiplicera dem för att få ut satsytans storlek i kvadratmillimeter. Därefter dividerar du satsytan med den schablonmässiga spaltbredden (38 mm) för att få antalet spaltmillimeter för den sidan.

Upprätta utgåvoprotokoll

Varje tryckt tidning som kommer ut räknas som en utgåva. Innehållet i samtliga utgåvor som kommer ut under bedömningsperioden ska dokumenteras i utgåvoprotokoll. En förutsättning för stöd är att mediet kommer ut med minst 45 utgåvor per år och att utgåvornas omfattning är ungefär lika stora och att innehållet är jämnt fördelat över utgåvorna. Till varje utgåva får bara sånt material som är nytt, och som publicerats sedan den senaste utgåvan, räknas med.

Redovisningen av det redaktionella innehållet i tryckta medier utgår från spaltmillimeter.

Utgåvoprotokollen upprättas i form av en kommaseparerad fil (CSV) med en rad per sida i den tryckta utgåvan, och en rad som summerar mängden innehåll.

Skapa ett nytt utgåvoprotokoll för varje utgåva och ange för varje sida i utgåvan:

• I kolumn A: sidnummer.
• I kolumn B: den totala satsytan i spaltmillimeter (utifrån tidigare mätning av sidmallen). Mät de redaktionella elementen på respektive sida och beräkna sedan antalet spaltmillimeter enligt formeln:
• I kolumn C: den totala mängden redaktionellt material i spaltmillimeter.
• I kolumn D: den totala mängden unikt exklusivt egenproducerat innehåll i spaltmillimeter.
• Slutligen: skapa en rad där kolumn B, C och D var för sig summeras.

I de fall en utgåva innehåller material som inte är redaktionellt, exempelvis annonser, ska det summeras som en egen rapportpost i utgåvoprotokollen. Allt icke-redaktionellt material som en läsare möts av när den tar del av de mediet (och som inte klassas som servicetjänster, kringtjänster eller arkiv) måste ingå i underlaget.

Klicka i bildens högra hörn för att förstora.

Mäta omfattningen av det redaktionella innehållet

Efter att omfattningen av mediets hela redaktionella innehåll beräknats kan andelen redaktionellt innehåll och andelen exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll beräknas.

Det redaktionella innehållet ska anges som andel (procent) av mediets hela innehåll.

Det exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehållet ska anges som andel av (procent) av det redaktionella innehållet.

Andelen redaktionellt innehåll av mediets hela innehåll ska inte uppskattas, den ska beräknas.

Mäta andelen redaktionellt innehåll och andelen exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll

Efter att omfattningen av mediets hela redaktionella innehåll beräknats kan andelen redaktionellt innehåll och andelen exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll beräknas.

Det redaktionella innehållet ska anges som andel (procent) av mediets hela innehåll.

Det exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehållet ska anges som andel av (procent) av det redaktionella innehållet.

Andelen redaktionellt innehåll av mediets hela innehåll ska inte uppskattas, den ska beräknas.

Mäta användarförankring

För att visa om ett medium har det antal regelbundna användare som krävs för mediestöd behöver ni som söker stöd redovisa användarförankringen. Villkoret om god användarförankring ska i genomsnitt vara uppfyllt för de utgåvor som mediet kommer ut med under mätperioden.

Användarförankringen kan visas på två olika sätt för tryckta medier:

• Den distribuerade upplagan eller
• Antalet betalande prenumeranter

Ni som söker stöd ska i blanketten för mediemätning utförligt beskriva hur mätningen har gått till under F. Metodbeskrivning.

Distribuerad upplaga

För tryckta medier kan regelbundna användare anges genom distribuerad upplaga. Antalet regelbundna användare motsvaras av det genomsnittliga antalet exemplar i den distribuerade upplagan som skickas ut från tryckeriet. Lösnummerreturer och fasta arbetesexemplar ska räknas bort.

Det är antalet distribuerade exemplar i genomsnitt per utgåva under bedömningsperioden som ska redovisas genom mätningen. Redovisningen utgår från tryckerifakturor och distributionslistor över mediets upplaga.

Enligt Mediestödsnämndens beslut den 10 december 2025 (dnr 25/04270) får inte exemplar distribuerade i tidningsställ räknas som distribuerad upplaga.

Betalande prenumeranter

För tryckta medier kan regelbundna användare även visas med antal betalande prenumeranter. Redovisningen av antalet betalande prenumeranter görs med utgångspunkt i mediets prenumerationsregister och bokföring. Godkända prenumerationer är sådana som är betalda till ett ordinarie pris eller med högst 50 procents rabatt av fysiska personer i Sverige. Ordinarie pris ska framgå av publicerad prislista. Värdet på en eller flera medföljande premier ska räknas av. Det är det genomsnittliga antalet betalande prenumeranter per utgåva som ska redovisas.

Beräkningen av antalet betalande prenumeranter görs i två steg:

1. Prenumerationer enligt mediets prenumerationsregister
   Antalet prenumeranter per månad ska justeras efter avräkning av:
   - Prenumerationer som inte är sålda till ordinarie pris eller rabatterats med mer än 50 procent.
   - Exemplar som inte är individuellt beställda och betalda.
   - Exemplar som har en prenumerationstid som är kortare än en månad.
2. Avstämning mot faktiska intäkter
   Den intäkt som beräknas utifrån de betalande prenumeranterna i den justerade upplagan stäms av mot bokföringen. Bara prenumerationer som har motsvarande intäkt i bokföringen kan ingå i det antal som redovisas.

Kombinationsprenumerationer

En prenumeration som omfattar både en tryckt tidning och en eller flera digitala motsvarigheter i kombination och som uppfyller villkoren ovan ska anses motsvara en betalande prenumerant.

Resultatet redovisas i blanketten för mediemätning och intygas av revisor

Resultatet av mätningarna ska ni redovisa i myndighetens blankett för mediemätning. Uppgifterna i blanketten ska intygas av en oberoende kvalificerad revisor.

För att visa att ett medium har tillräcklig omfattning, andel redaktionellt innehåll, andel exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll, en viss regelbundenhet och användarförankring så ska du som söker stöd göra en mediemätning. Uppgifterna om mediets innehåll sammanställs i utgåvoprotokoll. Uppgiften om mediets användarförankring utgår från prenumerationsregister alternativt trafikmätningar eller prenumerationsregister. Nedan kan du läsa mer om de här momenten.

Upprätta utgåvoprotokoll

För trycka medier utgör varje tryckt tidning som utkommer en utgåva. Eftersom digitala medier kan ha löpande publiceringar utan att en utgåva fastställs  behöver ni som söker stöd för ett digitalt medium själva avgöra hur en utgåva ska avgränsas. En utgåva kan avgränsas till alla nya  publiceringar under ett dygn, under en kalendervecka eller annan tidsperiod. 

En förutsättning för stöd är att mediet kommer ut med motsvarande minst 45 utgåvor per år och att utgåvornas omfattning av är ungefär lika stora och att innehållet är jämnt fördelat över utgåvorna. 45 utgåvor per år motsvarar ungefär en utgåva i veckan med hänsyn till några få uppehåll under året. Eftersom mätperioden är sex månader ska uppgiften dubbleras för att motsvara ett helt år. Det innebär att minst 23 stycken utgåvoprotokoll behöver upprättas under mätperioden.

Om ni väljer att sammanställa utgåvor per kalendervecka så samlar ni alltså samtliga nya publiceringar som gjorts under en vecka i ett utgåvoprotokoll. Samma sak görs sedan för nästkommande vecka under hela mätperioden. I redovisningen ska varje utgåvoprotokoll tilldelas ett utgåvonummer. 

En digital utgåva kan bestå av ett eller flera fristående innehållsobjekt såsom text, videoklipp, bilder eller ljudinspelningar. Till varje utgåva får bara sånt material som är nytt, och som publicerats eller sänts sedan den senaste utgåvan, räknas med.

Utgivningen sammanställs i ett utgåvoprotokoll, i form av en kommaseparerad fil (CSV). Varje innehållsobjekt i mediet motsvarar en rad i utgåvoprotokollet. I fälten beskrivs innehållsobjektets egenskaper i form av metadata. Den första raden i filen är reserverad för fältnamnet.

I fältet content anges det unika innehållsobjektet som ren text utan formatering, tillexempel URL (vid leverans via RSS) eller tillexemplel UUID/GUID (för leverans via FTP).

Exempel på utgåvoprotokoll för webbplats. Klicka i bildens högra hörn för att förstora.

Exempel på utgåvoprotokoll för app. Klicka i bildens högra hörn för att förstora.

Exempel på utgåvoprotokoll för nyhetspodd. Klicka i bildens högra hörn för att förstora.

Mäta omfattningen av det redaktionella innehållet

En förutsättning för stöd är att mediets redaktionella innehåll under ett år omfattar minst 1000 spaltmeter, 2 250 000 tecken eller 2700 minuter per kalenderår. För medier som är riktade till de nationella minoriteterna ska i stället det redaktionella innehållet motsvara minst 225 spaltmeter, minst 500 000 tecken eller minst 600 minuter.

I mediemätningen konverterar ni de mediespecifika måtten till enheten tecken enligt:

• 1 tecken = 1 tecken
• 1 minut ljud = 834 tecken
• 1 minut video = 834 tecken
• 1 bild = 300 tecken

Blanksteg i redaktionell text får ingå i beräkningen av antalet tecken.

I de fall en digital utgåva innehåller material som inte är redaktionellt ska det summeras som en egen rapport-post i utgåvoprotokollet.

Om en exakt uppgift av material som inte består av redaktionellt material inte är möjlig att bedöma kan en schablonmässig bedömning göras per utgåva. Det kan till exempel handla om annonser som har olika storlek på webben jämfört med i en mobiltelefon. Det kan också handla om annonser som kommer utifrån och inte är inbäddat på sidan. Metoden för beräkningen av sådant material beskrivs i en bilaga till redovisningen.

Mäta användarförankring

För att visa om ett medium har det antal regelbundna användare som krävs för mediestöd behöver ni som söker stöd redovisa användarförankringen. Villkoret om god användarförankring ska i genomsnitt vara uppfyllt för de utgåvor som mediet kommer ut med under mätperioden.

För digitala medier anses antalet regelbundna användare motsvaras av antalet kvalificerade besökare eller antalet betalande prenumeranter.

Kvalificerade besökare genom trafikrapporter

Med kvalificerad besökare avses en fysisk person som befinner sig i Sverige och som genom eget val besökt och tagit del av det redaktionella innehållet. Det är antalet personer som tar del av utgivningen för de utgåvor som kommer ut under mätperioden som får ingår i beräkningen.

Redovisningen av användarförankringen ska göras med ett etablerat och oberoende tredjepartsverktyg för trafikmätning och i enlighet med branschpraxis. Uppgifterna om antalet kvalificerade besökare ska presenteras i en trafikrapport. All trafik som inte anses vara kvalificerad ska räknas bort från underlaget.

Antalet kvalificerade besökare kan mätas på olika sätt beroende på medietyp.

Text och bild på webb & i app

• Besök som omfattar visningar av sidor där innehåll dolts bakom betalvägg får inte ingå i underlaget.
• Besök som omfattar visning av minst två redaktionella innehållsobjekt, på varsin unika webbadress, får räknas med i underlaget.
• Besök som omfattar en visning i inloggat läge får räknas med i underlaget.

Besök som för webbmedier sker via en unik webbläsare och som för appar sker via en unik appinstallation kan räknas med i antalet kvalificerad besökare.

Ljud

För ljud och video anses en unik spelare eller ström motsvara en kvalificerad besökare.

För medier som bara finns tillgängliga via ljud får uppspelningar som klassificerats som godkända lyssningar enligt vedertagen branschpraxis räknas med.

Video

För medier som bara finns tillgängliga via video får uppspelningar som klassificerats som godkända spelningar enligt vedertagen branschpraxis räknas med.

Hur gör man en trafikrapport?

Myndigheten kan inte ge stöd kring tekniska frågor om specifika mätverktyg. Det finns många olika verktyg på marknaden och deras funktioner och tekniska specifikationer förändras löpande.

Ni behöver därför själva säkerställa att det verktyg ni väljer är lämpligt för er verksamhet och har de funktioner som krävs för att ta fram de trafikrapporter som ingår i redovisningen.

Översiktligt kan man, med hjälp av standardfunktioner för gruppering av innehåll och segmentering av användare i de flesta mätverktyg, ta fram rapporter som visar antalet kvalificerade besök.

Genom att definiera vilka sidor, sektioner eller innehållstyper som ska ingå, och sedan segmentera de användare som uppfyller kraven för kvalificerade besök, ska det gå att skapa relevanta trafikrapporter i det verktyg ni använder. Det ska framgå av ansökan vilket vertyg ni använt och om de har de funktioner som krävs.

1. Märk upp de sidvisningar som sker på unika url:ar som tillhör innehållsobjekt som ingår i ett utgåvoprotokoll.
2. Skapa ett sätt att särskilja visningar på innehållsobjekt som visats i sin helhet för besökaren, till exempel att en artikel är olåst, eller att en låst artikel visats för en inloggad besökare.
3. Skapa ett besökarsegment som omfattar kvalificerade besökare
   • användare som befinner sig i Sverige
   • besök där användaren besökt minst två olika innehållsobjekt (steg 1) som vid besöket var fullt tillgängliga för användaren (steg 2)
   • exkluderar icke-mänskliga besökare, tillexempel automatiserade driftbevakningssystem
   • exkluderar hänvisnings- och kampanjtrafik från andra medier

Låt verktyget visa en trafikrapport som visar antalet kvalificerade besökare, med besökarsegmentet från steg 3 applicerat, grupperat per kalendervecka, eller motsvarande period som motsvarar en utgåva.

Exportera datan och gallra bort de kalenderveckor eller andra tidsperioder som inte motsvarar mediets utgåvor.

Hur bedömer vi om ett tredjepartsverktyg är godkänt?

Ett verktyg anses godkänt om:

• Det är ett tredjepartsverktyg – det vill säga en applikation/tjänst som har skapats av en annan organisation än den som äger eller har koppling till mediet som söker stöd
• Verktyget måste ha teknisk funktionalitet för att producera det underlag som krävs enligt denna vägledning
• Verktyget ska vara erkänt och etablerat på marknaden. Det är etablerat om det har en betydande marknadsandel eller antal professionella användare

Eftersom nya verktyg introduceras och praxis utvecklas över tid finns det ingen komplett lista. Nedan listas några exempel på tredjepartsverktyg som mediemyndigheten anser är godkända idag.

Webb

• Matomo
• Piwik Pro
• Plausible Analytics

Video

• Youtube
• Dailymotion
• Vimeo
• Twitch

Ljud

• Acast
• Radioplay

Listan är inte uttömmande. Det är upp till den som ansöker om mediestöd att argumentera för varför ett tredjepartsverktyg är att anse vara oberoende och etablerat på marknaden.

Mediemätning och GDPR

Mätning av antalet kvalificerade besökare kan innebära behandling av en mängd personuppgifter. Det är ni som personuppgiftsansvarig organisation som ansvarar för att behandlingen av personuppgifter sker i enlighet med dataskyddsförordningen (GDPR).

I det ansvaret ligger bland annat att hålla sig uppdaterad om juridiska förutsättningar och hinder för att använda mätverktyg som innebär att personuppgifter överförs till länder utanför EU/EES, så kallade tredjelandsöverföringar.

Mediemyndigheten eller mediestödsnämnden kommer vid beredningen av ärendet eller vid prövningen av ansökan om mediestöd inte att beakta om datalagringen har skett i överensstämmelse med GDPR.

För mer information om personuppgiftsbehandling och GDPR hänvisar vi till Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.

Det här gäller enligt dataskydds­förordningen (GDPR) | IMY

Betalande prenumeranter

För digitala medier kan regelbundna användare även mätas genom antal betalande prenumeranter. En redovisning av antalet betalande prenumeranter görs med utgångspunkt i mediets prenumerationsregister och bokföring. Godkända prenumerationer är sådana som är betalda till ett ordinarie pris eller med högst 50 procents rabatt. Ordinarie pris ska framgå av publicerad prislista. Värdet på en eller flera medföljande premier ska räknas av. Det är det genomsnittliga antalet betalande prenumeranter per utgåva som ska redovisas.

Beräkningen av antalet betalande prenumeranter görs i två steg.

1. Prenumerationer enligt mediets prenumerationsregister
   Antalet prenumeranter per månad ska justeras efter avräkning av:
   - Prenumerationer som inte är sålda till ordinarie pris eller rabatterats med mer än 50 procent.
   - Exemplar som inte är individuellt beställda och betalda.
   - Exemplar som har en prenumerationstid som är kortare än en månad.
2. Avstämning mot faktiska intäkter
   Den intäkt som beräknas utifrån de betalande prenumeranterna i den justerade upplagan stäms av mot bokföringen. Bara prenumerationer som har motsvarande intäkt i bokföringen kan ingå i det antal som redovisas.

Kombinationsprenumerationer

En prenumeration som omfattar både en tryckt tidning och en eller flera digitala motsvarigheter i kombination och som uppfyller villkoren ovan ska anses motsvara en betalande prenumerant.

Resultatet redovisas i blanketten för mediemätning och intygas av revisor

Resultatet av mätningarna ska ni redovisa i myndighetens blankett för mediemätning, Uppgifterna i blanketten ska även intygas av en oberoende kvalificerad revisor.

Genom en ändring av föreskrifterna om mediestöd ska servicetjänster eller kringtjänster och arkiv inte räknas med i det redaktionella innehållet eller annonsandelen. Med servicetjänster avses avgränsat innehåll som består av ”korsord, tv-tablåer eller liknande material som ingår i det allmänna nyhetsmediets ordinarie utgivning”.

Vad som avses med ”eller liknande material” är en fråga för mediestödsnämnden att avgöra genom praxis. Det är i normalfallet inköpt material som inte producerats av mediet och som utgör en form av service till läsarna snarare än nyhetsinnehåll.

I blanketten för mediemätning ska ni som söker ange hur servicetjänster som ingår i mediet och om de räknats med i det redaktionella innehållet eller inte under rubriken ”F. Metodbeskrivning”

Lista över material som mediestödsnämnden har bedömt vara servicetjänster

• Väder
• Korsord
• Serier
• Fastighetsaffärer
• Matrecept
• Tablå med tv-sport
• Sporttabeller och sportresultat
• Tips och trav
• Horoskop
• Melodikryss
• Sudoku
• Börs
• Quiz
• Matsedel för skola och äldreomsorg
• Samhällsinformation från kommun och myndigheter
• Hjärngympa

Lista över material som mediestödsnämnden har bedömt vara kringtjänster och arkiv

• E-tidning (publicerad på en webbplats som är huvudprodukt)
• Kalendarium
• Privatannonser
• Live sport
• RSS-flöde från Polisen
• Dödsannonser som levereras av extern part

Listan inte är uttömmande. Fler tjänster kan läggas till allteftersom mediestödsnämnden skapar praxis genom beslut.

Checklista till dig som söker mediestöd (PDF, 222 kb)

Förbindelse för tidningsföretag (PDF, 616 kb)

Sammanställning driftsstöd 2019-2023 (PDF, 271 kb)

Blankett för redovisning av använt mediestöd

Kostnadsblankett - redaktionsstöd och övergångsstöd - En uppdaterad kostnadsblankett kommer att publiceras inom kort.

Blankett för mediemätning - En uppdaterad mediemätningsblankett kommer att publiceras inom kort.