När ni redovisar det mottagna mediestödet måste ni i kostnadsblankett och e-tjänst uppge om ni har mottagit ett statligt stöd från en annan offentlig aktör. Mediemyndigheten behöver denna information för att säkerställa att två offentliga aktörer inte ger stöd till ett företag för samma kostnader.

Exempel: Om ni mottagit ekonomiskt stöd från exempelvis Arbetsförmedlingen i form av lönebidrag så kan ni inte få stöd från Mediemyndigheten för samma kostnader.

I e-tjänsten behöver ni ange uppgifter om mediet och parten som tagit emot stöd.

Utöver det ska ni beskriva hur arbetet med att tillgängliggöra det redaktionella innehållet för personer med funktionsnedsättning.

Sen ska ni svara på vilka resultat som uppnåtts med det beviljade stödet och om det förekommit avvikelser. Avvikelser kan tillexempel vara om stödet inte har använts i sin helhet eller om revisorn har lämnat anmärkningar i sin kontroll.

De som har tagit emot utökat redaktionsstöd behöver också samlat beskriva resultaten som uppnåtts med de utökade stödet i de insatser som stöd beviljats för. Även här ska eventuella avvikelser anges. Mottaget stöd per insats behöver anges i e-tjänsten.

Redovisning av mediestöd baseras inte på bolagets årsredovisning utan på huvudboken. Alla som har mottagit mediestöd redovisar för hela det år man mottagit mediestöd för.

I slutet av e-tjänsten behöver en firmatecknare försäkra att de uppgifter som lämnats i redovisningen är uppriktiga. Om du som fyller i e-tjänsten är firmatecknare så anger du det i e-tjänsten och skickar in redovisningen själv.

Om du som fyller i e-tjänsten inte är firmatecknare så behöver du ange en person som är firmatecknare som då kan vara medsignerare. Om du ska använda dig av funktionen för medsignering behöver du i förväg se till att detta är avstämt med en firmatecknare och att du har namn, e-postadress och personnummer till den personen. I det sista steget i e-tjänsten behöver du uppe dessa uppgifter och när du sen skickar in e-tjänsten kommer din medsignerare få ett e-postmeddelande till mejlen du angett. Medsigneraren har då möjligheten att förhandsgranska redovisningen och kan välja att signera redovisningen eller avböja signering. Mediemyndigheten kommer kontrollera att personen som signerat är firmatecknare enligt registreringsbeviset. Redovisningen behöver inte signeras i förening av flera firmatecknare. Om firman tecknas i förening behöver endast en av de personer som kan ingå i en sån förening signera redovisningen.

Observera att om medsigneraren avböjer att signera så kommer ärendet att raderas och ni behöver börja om i en tom e-tjänst. Stäm därför av uppgifterna som ni uppger i redovisningen i förväg.

Den 15 augusti 2024 har Mediemyndigheten beslutat om ändringar i 2 och 9 §§ föreskrifterna om mediestöd. Ändringarna innebär att servicetjänster inte ska räknas med i det redaktionella innehållet (eller annonsandelen).

Samtidigt har även en övergångsbestämmelse införts, som innebär att för ansökan om mediestöd för 2025 kan den sökande välja att tillämpa 9 § i den äldre lydelsen och inkludera servicetjänster vid beräkningen av omfattningen av det redaktionella innehållet och andelen redaktionellt innehåll. 

Ytterligare en ändring avser ett tillägg i 48 § p 22. Enligt ändringen ska den sökande försäkra i ansökan att den inte är i ekonomiska svårigheter så som begreppet definieras i punkt 20 i Europeiska kommissionens meddelande om riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (2014/C 249/01).

Kringtjänster och arkiv är enligt 2 § i föreskrifterna innehåll i externa databaser som det allmänna nyhetsmediet länkar till eller på annat sätt tydligt avgränsat innehåll som publiceras i anslutning till mediet.

Mediestödsnämnden har i sin praxis ännu inte bedömt innehåll som kringtjänster eller arkiv.

Kringtjänster och arkiv samt servicetjänster ingår enligt 9 § i föreskrifterna om mediestöd varken i det redaktionella innehållet eller annonsandelen. Det innebär att dessa typer av innehåll inte får medräknas vid beräkningen av andelen redaktionellt innehåll eller av omfattningen av det redaktionella innehållet (antalet spaltmeter/tecken). Konsekvensen blir ett mindre omfångsrikt redaktionellt innehåll i mediet och att det därmed blir enklare för de sökande att uppnå villkoret om 45 procent exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll av hela det redaktionella innehållet.

OBS! En övergångsbestämmelse gäller vid ansökan för stöd för år 2025. Den sökande i den här ansökningsomgången har möjlighet att välja om man vill räkna med mediets servicetjänster i mediets redaktionella innehåll eller inte.

Servicetjänster är enligt ändringen avgränsat innehåll som består av korsord, tv-tablåer eller liknande material som ingår i det allmänna nyhetsmediets ordinarie utgivning.

Vad som avses med ”liknande material” blir en fråga för mediestödsnämnden att avgöra genom praxis, men enligt myndighetens bedömning kan till exempel väderprognoser komma att omfattas. Det behöver alltså inte nödvändigtvis vara innehåll som liknar korsord eller tv-tablåer.

”Servicetjänster” är ett teknikneutralt begrepp som ersätter begreppet ”servicematerial” som tidigare använts i branschen. Det är i normalfallet inköpt material som inte är egenproducerat (det har alltså inte producerats av det allmänna nyhetsmediet), och som alltså utgör en form av servicetjänster snarare än nyhetsinnehåll.

En tilläggsprodukt är en ”helt annan produkt” vid sidan av mediets huvudprodukt. Produkten är alltså inte en integrerad del av huvudprodukten och består inte av samma innehåll. Det är inte alltså olika versioner av en och samma produkt (som t ex ifråga om DN i print och på webben).

Begreppet tilläggsprodukt och hur det ska tillämpas vid ansökan framgår av Mediestödsnämndens praxis. I det vägledande avgörandet med dnr 24/00823 (Omni) gjorde nämnden bedömningen att Omni Ekonomi var en tilläggsprodukt. Nämnden beaktade att Omni Ekonomi hade en egen app och webbplats, en egen finansieringsmodell (en separat prenumeration krävdes), ett annat (smalare) redaktionellt innehåll (ekonomi, marknad, näringsliv) och en egen databas med ett eget utgivningsbevis. Omni och Omni Ekonomi hade däremot samma ansvarige utgivare och redaktionerna var samorganiserade.

Kostnaderna för en tilläggsprodukt får räknas med i kostnadsredovisningen i ansökan. Mediemätningen ska dock som vanligt enbart omfatta mediets huvudprodukt.

Det nya mediestödet infördes den 1 januari i år och i samband med det upphörde det gamla presstödet som funnits sedan 1970-talet. Presstödet med dess största stödform driftsstöd var ett rättighetsstöd och stödets storlek framgick av presstödsförordningen (1990:524). En stor skillnad mellan systemen är att en sökande inte längre i förväg kan beräkna stödets storlek. Detta eftersom stödet lämnas i mån av tillgång på medel.

Det nya stödet är också i första hand riktat till allmänna nyhetsmedier som bedriver lokal eller regional nyhetsbevakning vilket innebär att möjligheten för allmänna nyhetsmedier som inte bedriver lokal eller regional nyhetsbevakning att få stöd är mindre. Sådana medier behöver mediestödsnämnden bedöma vara av särskild vikt för mediemångfalden eller av betydelse för en underförsörjd grupp i samhället för att få del av stödet.

De instruktioner som finns är de anvisningar som framgår av kostnadsblanketten. Ta även stöd av lag, föreskrifter och förordning om mediestöd som finns under Regler för stöd till medier.

Om den sökande parten är ett aktiebolag ska uppgifterna hämtas från den senast upprättade årsredovisningen. Med senast upprättad årsredovisning avses en årsredovisning som är signerad av hela styrelsen. Om den sökande parten är en juridisk person som inte behöver upprätta en årsredovisning ska uppgifterna hämtas från det senast upprättade årsbokslutet.

Ni får bara uppge kostnader upp till 200 000 kronor under A. Om ni har högre kostnader än så får ni ändå bara ange 200 000 kronor i blanketten. Resterande 300 000 kronor ska i stället redovisas som B. Övriga kostnader.

Stödgrundande kostnader består av den årliga lönekostnaden för den redaktionella personalen, inklusive sociala avgifter. I den stödgrundande kostnaden får även medräknas kostnader upp till 200 000 kronor för journalistiska frilansuppdrag. 

Kostnader för arvoden till frilansare och konsulter som fakturerar genom A- eller F-skatt och som överskrider 200 000 kronor får inte räknas med i de stödgrundande kostnaderna, utan får i stället räknas med under rubriken B. Övriga kostnader för utgivningen.

Övriga kostnader är sådana kostnader som företaget har för att ge ut det medium man söker stöd för, exklusive lönekostnader för den anställda redaktionella personalen. Några exempel på sådana kostnader är kostnader för tryck, distribution, lokalhyra, marknadsföring och annonsförsäljning kopplat till utgivningen av det titel man söker stöd för.

Alla kostnader som inte är direkt förknippade med utgivningen av det medium man söker stöd för ska brytas ut. Sådana kostnader får alltså inte ingå i redovisningen.

Nej, det räcker med att ni fyller i totala kostnader för utgivningen, det vill säga kostnaderna under Rubrik A och B. Ni behöver inte fylla i Rubrik C. Årsarbetskrafter.

Skattefri bilersättning är en separat ersättning vid sidan av lön som den anställde erhåller för att täcka utgifter för bil i tjänsten d.v.s. en kostnadsersättning. Kostnadsersättning är inte lön (ersättning för utfört arbete) eller lagstadgade sociala avgifter och är därmed inte en stödgrundande kostnad.

Traktamente är en ersättning för anställdes ökade levnadskostnader dvs en kostnadsersättning. Kostnadsersättning är inte lön (ersättning för utfört arbete) eller lagstadgade sociala avgifter och är därmed inte en stödgrundande kostnad.

Avtalsförsäkringar och avtalspensioner som följer av kollektivavtal är avtalade sociala avgifter och ingår inte i stödgrundande kostnader. Endast lagstadgade sociala avgifter ingår i stödgrundade kostnader. Lagstadgade sociala avgifter är arbetsgivaravgifter enligt Socialavgiftslagen (2000:980) och allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.

Ersättning för semester eller semesterlön är en ersättning för utfört arbete och ingår därför i den årliga lönekostnaden för en anställd och anses därmed vara en stödgrundande kostnad.

Instruktioner för hur man fyller i mediemätning finns under Vägledning för mediemätning.

Mediestöd får lämnas för ett allmänt nyhetsmedium med en egen titel och en huvudprodukt. Att nyhetsmediet ska ha en huvudprodukt innebär att ni måste välja vilken produkt (tryckt tidning, webbtidning eller app etc) som mediemätningen ska göras på. Mätningarna kan ni göra själva (se instruktionen Vägledning för mediemätning), eller så kan ni anlita ett oberoende mätinstitut med specialistkompetens och väl dokumenterad erfarenhet inom mediemätning.

Nej, för etablerade medier är det den perioden som gäller. Det finns inte några undantag eller alternativa tidsperioder för mediemätning. Nystartade medier kan välja en period om sex kalendermånader mellan 1 januari och 30 september.

Det finns lättnader för nystartade medier och för medier som riktar sig till nationella minoriteter.

Ja, så kallad robot-text får enligt mediestödsnämndens praxis räknas som exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll om det

1. köpts in exklusivt för det allmänna nyhetsmediet (det vill säga beställts av och enbart för det allmänna nyhetsmediet),
2. underskrider hälften av det totala exklusiva, egenproducerade redaktionella innehållet.

Vad gäller övriga typer av redaktionellt innehåll som tagits fram med hjälp av generativ AI så har mediestödsnämnden ännu inte fattat några vägledande avgöranden.

Nej. Det var en tillfällig övergångsbestämmelse som enbart gällde för ansökan om stöd för år 2024. För framtida ansökningar gäller att det exklusivt egenproducerade redaktionella innehållet ska uppgå till minst 45 procent av hela det redaktionella innehållet. En övervägande del (minst 51 procent) av det exklusiva egenproducerade redaktionella innehållet ska bestå av nyhetsförmedling och granskning.

En premiumprenumeration är en prenumeration som inte bara ger tillgång till ett visst allmänt nyhetsmedium utan även till andra allmänna nyhetsmedier. Det är varken fråga om en riktig eller en påstådd motsvarighet till ett mediums (tryckta) utgåva, utan om en samtidig (digital) prenumeration på ett annat medium som man får ”på köpet”.

Mediestödsnämnden uttalade i beslut den 12 december 2024 (dnr 24/03569) att ett allmänt nyhetsmedium inte kan tillgodoräkna sig prenumerationer som inkluderar andra allmänna nyhetsmediers utgåvor.

Enbart prenumerationer på det egna mediet får alltså räknas med. Det ska därför vara tydligt att prenumerationerna som omfattas av mediemätningen har tecknats och betalats för det mediestödssökande allmänna nyhetsmediet. Detta ska kunna visas genom bokföringsunderlag.

Mediestödsnämndens beslut kan inte överklagas enligt 40 § förordningen om mediestöd.

Den nya lagen om mediestöd innehåller ny definition av begreppet allmänt nyhetsmedium. Den nya lagen och definitionen tolkas av en ny mediestödsnämnd, med en annan sammansättning än den förra. Av Mediestödsutredningen (Ds 2022:14) framgår - angående definitionen av nyhetsmedier - att avsikten är att starkare än tidigare betona att stöd ska ges till nyhetsmedier.

Mediestödsnämnden prövar ansökningar årligen. Nämnden gör en ny prövning utifrån hur mediet ser ut vid beslutstillfället.

Det är mediestödsnämnden som bedömer vilka medier som är av särskild vikt för mångfalden. Enligt 11 § andra stycket förordningen om mediestöd ska nämnden vid bedömningen ta hänsyn till betydelsen av mediets nyhetsbevakning och redaktionella innehåll för den publicistiska mångfalden eller nyhetsutbudet på den nationella mediemarknaden. Mediestödsnämnden har vid bedömningen av mediestöd 2025 tagit hänsyn till mediernas användarförankring sett till den nationella mediemarknaden.

Det framgår av de individuella besluten vilka bedömningar som mediestödsnämnden har gjort. Generellt kan man säga att mediestödsnämnden särskilt tagit hänsyn till mediets användarförankring hos befolkningen vid fördelningen av stödet till nationella allmänna nyhetsmedier.

Mediestödsnämnden tar hänsyn till det allmänna nyhetsmediets konkurrenssituation och ekonomiska förutsättningar att långsiktigt bedriva sin verksamhet på affärsmässiga grunder. I besluten som gäller allmänt redaktionsstöd för 2025 har mediestödsnämnden funnit att tre ansökningar ska avslås på denna grund. I samtliga fall handlar det om medier som bedriver nationell nyhetsförmedling, ingår i någon av de större mediekoncernerna och har en mycket hög räckvidd nationellt. De får mot bakgrund av dessa omständigheter anses ha större resurser och bättre ekonomiska förutsättningar än lokala och regionala medier för att konkurrera med bland annat internationella tech-bolag om läsare och annonsintäkter. Mediernas redaktionella verksamheter bedömdes vidare av nämnden som lönsamma.

Det framgår av förordningen om mediestöd att stödet ska sättas ned med tre fjärdedelar för år 2024 och med hälften för år 2025. Under de kommande åren kommer nedskrivningen att minska i takt med att övergångsstödet fasas ut.

Övergångsstödet kan lämnas till sökande som uppfyller de allmänna förutsättningarna för stöd enligt lagen om mediestöd och som haft driftsstöd under 2023. Om en tidning även beviljas redaktionsstöd så lämnas övergångsstöd med högst en andel av skillnaden mellan redaktionsstödet och det genomsnittliga driftsstödet.

Övergångsstöd kan bara lämnas till sökande vars redaktionsstöd inte överstiger mediets genomsnittliga driftsstöd under perioden 2021–2023. Om redaktionsstödet överstiger det genomsnittliga driftsstödet så är inte förutsättningen för övergångsstöd uppfylld och nämnden kommer då att avslå ansökan om övergångsstöd.

Mediestödsnämnden har i vissa fall anpassat stödets storlek utifrån hur mycket stöd som får lämnas med hänsyn till mediets totala kostnader för utgivningen. Gränserna för hur mycket stöd som får lämnas till en sökande framgår av 28 § förordningen om mediestöd.

Stödet kan lämnas till insatser för journalistisk bevakning av områden med svag bevakning eller insatser där det redaktionella innehållet till minst 25 procent publiceras eller sänds på något eller några av de nationella minoritetsspråken enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Huvudregeln är att utökat redaktionsstöd endast får lämnas till allmänna nyhetsmedier som uppfyller de särskilda förutsättningarna för allmänt redaktionsstöd. Den sökande behöver också uppfylla de särskilda förutsättningarna för utökat redaktionsstöd. De särskilda förutsättningarna för stödformerna framgår av förordningen om mediestöd.

Ja, det utökade redaktionsstödet liknar det tidigare stödet för lokal journalistik, men det utökade redaktionsstödet kan också lämnas för insatser på något av de nationella minoritetsspråken. De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Distributionsstödet förmedlas via distributionsföretag, som enligt nämndens beslut har rätt att förmedla stödet. Stödet utgår med 20 öre per distribuerat exemplar. 

Det nya distributionsstödet ska sökas årligen. Det innebär en skillnad i förhållande till tidigare stödsystem då stödet löpte över en längre period.