Om en förälder lägger ut en bild på sitt barn eller berättar något om sitt barn så att andra kan se det på nätet kan det kallas för sharenting. Man räknas som ett barn tills man fyller 18 år.

Om du inte vill att en bild, film eller något annat om dig ska publiceras får du alltid säga nej.

Din förälder eller vårdnadshavare får inte skriva vad som helst om dig. Till exempel får de inte skriva saker som kan få andra att tycka illa om dig.

De får inte skriva saker om dig på nätet som kan göra dig ledsen.

Det finns lagar, så som barnkonventionen, som ska skydda barn och se till att de är trygga. Lagarna gäller både på nätet och utanför. Delar föräldrar eller vårdnadshavare bilder på dig som du inte vill att de ska dela kan det alltså vara olagligt. Om en förälder taggar dig många gånger i bilder eller i inlägg på sociala medier fast du inte vill kan det också vara brottsligt.

En publicering på internet kan vara svår att ta bort. Hamnar en bild på nätet kan den laddas ner av andra eller spridas utan att man vet om det.

Prata med dina föräldrar/vårdnadshavare och kom överens om var, när och hur de får publicera bilder och annan information om dig.

Säger du nej måste de lyssna.

Får dina föräldrar eller vårdnadshavare publicera bilder på dig, eller annan information om dig, på nätet, utan att fråga om lov? Här svarar vi på några vanliga frågor om det som kallas sharenting. 

Vad är sharenting?

Sharenting kan vara när din förälder eller någon annan vårdnadshavare publicerar bilder, filmer eller annan information om dig i sociala medier eller på nätet. Sharenting är en sammanslagning av de engelska orden "sharing" och "parenting".

Vem är din vårdnadshavare?

Med det menar vi din eller dina föräldrar eller annan vuxen som du bor med. Det är den vuxna person som har det juridiska ansvaret över dig.

Vilket ansvar har din vårdnadshavare?

Föräldrabalken är en lag som handlar om barnet och familjen. I den beskrivs vårdnadsansvaret bland annat som ett ansvar att tillgodose barnets rätt till trygghet, omsorg och god fostran. Det står också att barn inte ska utsättas för kränkande behandling.

Eftersom det inte går att helt och hållet kontrollera om och hur en bild eller text laddas ner eller sprids vidare är det viktigt att din vårdnadshavare redan före publicering frågar om du vill att informationen ska läggas ut på nätet. Inför en eventuell publicering behöver din förälder/vårdnadshavare fundera på vilka konsekvenser spridningen kan få för dig som barn. Enligt lag är man ett barn från att man föds till dess att man fyller 18 år. Så även om du säger ja kan det hända att föräldern/vårdnadshavaren behöver avstå.

Kan sharenting vara olagligt?

Den svenska yttrandefriheten, som är en av våra grundlagar, gör att du faktiskt får sprida bilder, filmer och annan information om andra. Men det finns också begränsningar av yttrandefriheten, till exempel om informationen du sprider kan skada en annan person.

Sharenting är oftast lagligt, men kan också vara olagligt.

Vilka lagar och bestämmelser gäller vid sharenting?

1. Barnkonventionen och föräldrabalken
Ett beslut som rör dig som är under 18 år ska utgå från ditt bästa och tillgodose dina behov och intressen. Du ska få komma till tals och uttrycka dina åsikter i frågor som rör dig.

Exempel: Linas pappa vill lägga ut en bild från Linas konfirmation. Han frågar henne och de tittar gemensamt på bilden, men Lina vill inte att han delar den och Linas pappa låter därför bli att publicera den.

Du kan säga nej till publicering av bilder eller annan information.

2. Förtal
Sharenting kan vara förtal om en förälder/vårdnadshavare sprider information som handlar om att du är brottslig eller på annat sätt klandervärd, det vill säga en dålig person. Det handlar alltså om information som kan skada ditt rykte. Det spelar ingen roll om påståendet är sant eller inte.

Exempel: En orolig mamma skriver i en grupp på Facebook att hon misstänker att sonen snattar och tar droger. Mamman vill egentligen bara be om hjälp och råd, men om sonen går att identifiera så har hon med sitt inlägg påstått att han är brottslig och därmed kan hon ha gjort sig skyldig till förtal.

3. Förolämpning
Om din förälder/vårdnadshavare publicerar en kränkande kommentar som sårar eller förnedrar dig kan det handla om förolämpning. För att det ska klassas som förolämpning måste inlägget vara riktat till dig och du måste se det .

Exempel: Om en pappa i ren ilska skriver en kränkande kommentar om sitt barn och taggar barnet så skulle pappan kunna dömas för förolämpning.

4. Olaga integritetsintrång
Olaga integritetsintrång är ett brott som skulle kunna bli aktuellt om en förälder/vårdnadshavare sprider en känslig bild eller annan information som medför eller kan medföra allvarlig skada för dig. Det kan handla om ditt sexualliv eller hälsotillstånd, en bild på dig i en utsatt situation, en bild på din helt eller delvis nakna kropp eller information om att du har utsatts för brott som innebar ett angrepp mot din person, frihet eller frid.

Exempel: Att en förälder/vårdnadshavare lägger upp en bild på sitt nakna barn som leker på stranden en fin sommardag innebär inte automatiskt att spridningen utgör ett olaga integritetsintrång. Spridningen kan däremot utgöra brott om den kan leda till allvarlig skada för barnet och personen borde ha förstått det men ändå valde att publicera.

Om en person sprider information om att dennes barn utsatts för ett brott, till exempel en våldtäkt, kan även detta utgöra olaga integritetsintrång. Det krävs som sagt inte att personen hade avsikt att allvarligt skada barnet. Det räcker att personen borde ha insett att spridningen skulle kunna leda till allvarlig skada. Det är också viktigt att ta med tidsaspekten – en publicering som kan vara okej här och nu kanske kan vara problematisk när barnet blir äldre.

5. Ofredande
Ofredande är ett brott som tar sikte på upprepat, störande och oönskat beteende. Det är ett svårtillämpat och ovanligt brott kopplat till sharenting. I den digitala världen är det oftast vid så kallade drev, när en person blir överöst av elaka och ovälkomna kommentarer online, som brottet kan tillämpas.

Exempel: Ett 17-årigt barn väljer efter ett stort bråk med sin pappa att flytta hem till en kompis och vägrar ha kontakt med pappan. Pappan börjar då publicera bild efter bild från barnets lyckliga uppväxt på Facebook för att visa hur otacksamt barnet är. Pappan är noga med att tagga barnet i bilderna så att barnet får en notis när en ny bild laddas upp. Det är uppenbart att barnet inte vill att pappan ska agera som han gör och att agerandet känns påträngande och obehagligt.

Din förälder/vårdnadshavare har inte rätt att tagga dig eller störa dig digitalt hur mycket som helst.

6. Dataskyddsförordningen
Om en förälder/vårdnadshavare till exempel arbetar som influerare och lägger upp på bilder på sitt barn i sociala medier finns det fler regler att förhålla sig till, till exempel dataskyddsförordningen eller ”GDPR” som regelverket också kallas.

Här kan du och din förälder/vårdnadshavare läsa mer om regler som är aktuella för exempelvis influerare och andra som publicerar information inom ramen för ett jobb eller liknande.

Din vårdnadshavare har inte rätt att sprida känslig information om dig på internet.

Tänk på!

Som vi ser i exemplen ovan krävs relativt mycket för att en förälder/vårdnadshavare ska göra något olagligt genom att lägga ut bilder, filmer eller annan information om sitt barn. Lagarna som skulle kunna göra en viss typ av sharenting olaglig är både svåra att tolka och tillämpa. Det är ändå en väldigt viktig fråga och det är viktigt för dig som barn att känna till dina rättigheter.

En publicering på internet går aldrig att ta tillbaka helt. Hamnar en bild på internet kan någon ladda ner eller sprida den vidare i sammanhang där du kanske inte vill förekomma.

Prata med din/dina föräldrar/vårdnadshavare om hur de publicerar information om dig på internet. Kom överens om var, när och hur du tycker att det är okej.

Säger du nej är det inte okej!

Vilket ansvar har du som vårdnadshavare för bilder, filmer och annat material om dina barn som du sprider på internet? Och har barnen rätt att säga nej om de inte vill synas? Sharenting är i de flesta fall lagligt, men i vissa fall kan det vara olagligt.

Vad är sharenting?

Sharenting kan vara när du som vårdnadshavare sprider bilder, filmer eller annat material om ditt barn på internet. Sharenting är en sammanslagning av de engelska orden "sharing" och "parenting" och innebär att en förälder eller vårdnadshavare publicerar bilder, filmer eller annan information om sitt barn på nätet. I Sverige har vi en långtgående yttrandefrihet vilket innebär att du har rätt att göra detta.

Det finns dock tillfällen där yttrandefriheten begränsas till förmån för den personliga integriteten. I dessa fall kan det till exempel vara brottsligt att dela en bild.

Kan sharenting vara olagligt?

Ja, sharenting kan vara olagligt. Om innehållet som sprids är känsligt och innehåller privat information om barnet, eller om spridningen medför allvarlig skada för barnet, kan spridningen vara olaglig.

Det krävs inte att du som vårdnadshavare aktivt är ute efter att skada ditt barn när du sprider informationen. I de fall då du bör inse att informationen kan leda till allvarlig skada kan spridningen ändå vara olaglig. Yttrandefriheten är alltså inte absolut.

Vilka lagar och bestämmelser kan bli aktuella vid sharenting?

1. Barnkonventionen och föräldrabalken
Ett beslut som rör ett barn ska utgå från vad som är barnets bästa och tillgodose barnets behov och intressen. Barn ska få komma till tals och uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.

Det bästa är att prata med ditt barn om huruvida barnet godkänner att du lägger ut bilder, filmer eller annan information som rör barnet. Vårdnadshavare bör lyssna till och väga in barnets åsikt, till exempel om barnet säger nej.

2. Förtal
Det kan i sammanhanget vara förtal om en vårdnadshavare delar eller sprider information som pekar ut barnet som brottsligt eller på annat sätt klandervärt. Det spelar ingen roll om påståendet är sant eller inte.

Exempel: En orolig mamma skriver i en grupp på Facebook att hon misstänker att sonen snattar och tar droger. Mamman vill egentligen bara be om hjälp och råd, men om sonen går att identifiera har hon med sitt inlägg påstått att han är brottslig och därmed kan hon ha gjort sig skyldig till förtal.

3. Förolämpning
Sharenting kan också vara brottet förolämpning om vårdnadshavaren riktar en kränkande kommentar till barnet. För att en kommentar ska vara förolämpning i lagens mening måste syftet ha varit att barnet ska se kommentaren, inte att barnet av en slump tar del av förolämpningen.

Exempel: Om en pappa i affekt skriver en kränkande kommentar om sitt barn och taggar barnet skulle pappan kunna dömas för förolämpning.

4. Olaga integritetstrång
En vårdnadshavare som sprider en känslig bild eller annan information om sitt barn i syfte att allvarligt skada barnet kan göra sig skyldig till brottet olaga integritetsintrång. Känsliga uppgifter kan handla om barnets sexualliv eller hälsotillstånd, bild på barnet i en utsatt situation, bild på barnets helt eller delvis nakna kropp eller information om att barnet har utsatts för brott som innebar ett angrepp mot dess person, frihet eller frid.

Att du som vårdnadshavare lägger upp en bild på ditt nakna barn som leker på stranden en fin sommardag innebär inte automatiskt att spridningen utgör olaga integritetsintrång. Spridningen kan däremot utgöra brott om den kan leda till allvarlig skada för barnet och du borde ha förstått det men ändå valde att publicera.

Om du som vårdnadshavare sprider information om att ditt barn utsatts för en våldtäkt eller annat brott kan även detta i vissa fall utgöra olaga integritetsintrång. Det krävs som sagt inte att du aktivt hade avsikt att allvarligt skada barnet. Det räcker att du borde ha insett att spridningen skulle kunna leda till allvarlig skada.

5. Ofredande
Det är ovanligt att sharenting klassas som ofredande. För att det ska anses vara ofredande måste det handla om ett upprepat, störande och oönskat beteende, något som digitalt främst sker vid så kallade drev, när en person blir överöst av elaka och ovälkomna kommentarer.

Exempel: Ett 17-årigt barn väljer efter ett stort bråk med sin pappa att flytta hem till en kompis och vägrar ha kontakt med pappan. Pappan börjar då publicera bild efter bild från barnets lyckliga uppväxt på Facebook för att visa hur otacksamt barnet är. Pappan är noga med att tagga barnet i bilderna så att barnet får en notis när en ny bild laddas upp. Det är uppenbart att barnet inte vill att pappan ska agera som han gör och agerandet känns påträngande och obehagligt.

6. Dataskyddsförordningen
Om du exempelvis arbetar som influerareoch lägger upp på bilder på ditt barn i sociala medier finns det fler regler som du kan behöva förhålla dig till. Till exempel dataskyddsförordningen, eller ”GDPR” som regelverket också kallas. Här kan du läsa mer om regler som exempelvis blir aktuella för influerare och andra som publicerar information inom ramen för sitt jobb eller liknande.

Tänk på!

De straffrättsliga bestämmelserna kan vara svåra att förstå och förhålla sig till när det kommer till sharenting. Om du är osäker på huruvida publicering av viss information är laglig eller inte, vänta med att sprida informationen tills du är säker. Är du ändå inte säker: avstå.

Fundera alltid över om det kan finnas några negativa aspekter med en publicering innan du sprider information om ditt barn.

Konsekvenser över tid är svåra att överblicka. Och en publicering på internet går aldrig att fullt ut återkalla.

Vilka rättigheter har ett barn?

Även om vårdnadshavare har bestämmanderätt över sina barn så finns det situationer när ett omyndigt barn har rätten att bestämma enligt lag eller bestämmanderätt som vuxit fram genom praxis.

Vilket ansvar har du som vårdnadshavare?

I föräldrabalken beskrivs vårdnadsansvaret bland annat som ett ansvar att tillgodose barnets rätt till trygghet, omsorg och god fostran. Det står också att barn inte ska utsättas för kränkande behandling.

Om du arbetar som influerare och lägger upp på bilder på eller annan information om ditt barn i sociala medier finns det regler som du behöver känna till för att inte göra dig skyldig till brott. Här går vi igenom vad som gäller för sharenting.

Vad är sharenting?

Sharenting kan vara när som du som vårdnadshavare sprider bilder, filmer eller annat om ditt barn på internet. I Sverige har vi en långtgående yttrandefrihet, som är en av våra grundlagar, vilket innebär att du som huvudregel får sprida bilder och annan information om ditt barn.

Det finns dock tillfällen där man har inskränkt yttrandefriheten till förmån för den personliga integriteten. I dessa fall kan en spridning utgöra en brottslig gärning.

Vad är kommersiell sharenting?

Med kommersiell sharenting menas att någon delar innehåll på sitt barn i ekonomiskt syfte. Kommersiell sharenting skulle exempelvis kunna förekomma när en influerare sprider information om sitt barn i sociala medier inom ramen för sin yrkesroll.

Vilket ansvar har du som sprider information i kommersiellt syfte?

Du som är förälder och sprider information i kommersiellt syfte bör fundera på om din publicering är förenlig med lag. Du bör också fundera över om publiceringen skett i samråd med barnet, om så är möjligt.

Var noga med att se över om din publicering strider mot lagen om du exempelvis sprider bilder på ditt barn när det befinner sig på toaletten eller på en plats som är extra privat. Du bör även särskilt se över publiceringen av bilder eller filmer när du ”prankar” ditt barn och bilder på, eller annan information om, ett sjukt barn (exempelvis inifrån ett sjukhus).

Kom ihåg att alltid se över om publiceringen faller inom ramen för din yttrandefrihet och är förenlig med ditt barns bästa.

Kommersiell sharenting – är ditt barn arbetande?

Ett barn som medverkar i en förälders sociala mediekanaler kan i vissa fall jämställas med ett barn som arbetar som exempelvis modell eller artist. Om ett barn aktivt medverkar i att marknadsföra en produkt genom att exempelvis visa upp kläder, nappflaskor, blöjor eller liknande i sin förälders sociala mediekanaler kan barnet i vissa fall anses utföra ett arbete i lagens mening och därför omfattas av den lagstiftning som gäller för arbetstagare.

Enligt huvudregeln i Sverige får barn under 13 år inte utföra arbete. Det finns dock undantag från den regeln. Om vårdnadshavaren även är att se som barnets arbetsgivare kan vårdnadshavaren i vissa fall behöva inhämta ett intyg från Arbetsmiljöverket innan barnet kan få utföra arbete.

Om du däremot fotograferar ditt barn i ett vardagligt sammanhang med instruktioner som ”le lite grand” eller ”titta hit” innebär det inte automatiskt att barnet anses utföra arbete bara för att bilderna sedan sprids i kommersiellt syfte.

Kan sharenting vara olagligt?

Ja, det kan vara olagligt. Spridningen kan vara olaglig om innehållet som sprids är känsligt och handlar om väldigt privat information om barnet eller om syftet med spridningen medför allvarlig skada för barnet.

Det krävs inte att du som vårdnadshavare aktivt vill skada barnet när du sprider informationen. I det fall du borde ha insett att informationen kan leda till sådan allvarlig skada, kan spridningen ändå vara olaglig.

Vilka lagar och bestämmelser kan bli aktuella vid sharenting?
1. Barnkonventionen och föräldrabalken
Ett beslut som rör ett barn ska vara i enlighet med barnets bästa och tillgodose barnets behov och intressen. Barn ska få komma till tals och uttrycka sina åsikter i frågor som rör barnet.

Det bästa är att prata med ditt barn och fråga om barnet tycker att det är okej att du lägger ut bilder, filmer eller annan information som rör barnet. Vårdnadshavare bör lyssna till och agera i enlighet med barnets åsikt. Det är också viktigt att ta hänsyn till barnets ålder och mognad. Med stigande ålder ökar barnets förmåga att hantera och förhålla sig till situationer som det ställs inför. Även barnets förmåga att bedöma risker och förstå konsekvenser av sitt handlande är något som utvecklas över tid. Yngre barn kan exempelvis sakna de redskap som krävs för att förstå konsekvenserna av att publicera bilder eller lämna ut personuppgifter.

2. Förtal
Förtal innebär i relation till sharenting att en vårdnadshavare delar eller sprider information som handlar om att barnet är brottsligt eller på annat sätt klandervärd. Det spelar ingen roll om påståendet är sant eller inte.

Exempel: En orolig mamma skriver i en grupp på Facebook att hon misstänker att sonen snattar och tar droger. Mamman vill egentligen bara be om hjälp och råd, men om sonen går att identifiera så har hon med sitt inlägg påstått att han är brottslig och därmed kan hon ha gjort sig skyldig till förtal.

3. Förolämpning
Förolämpning kan bli aktuellt vid sharenting om vårdnadshavaren riktar en kränkande kommentar till barnet. Syftet ska alltså vara att barnet ska se kommentaren, inte att barnet av en slump tar del av förolämpningen.

Exempel: Om en pappa i affekt skriver en kränkande kommentar om sitt barn och taggar barnet skulle pappan kunna dömas för förolämpning.

4. Olaga integritetsintrång
Olaga integritetsintrång kan bli aktuellt om en vårdnadshavare sprider en känslig bild eller annan information om sitt barn i syfte att allvarligt skada barnet. Det kan handla om barnets sexualliv eller hälsotillstånd, bild på barnet i en utsatt situation, bild på barnets helt eller delvis nakna kropp eller information om att barnet har utsatts för brott som innebar ett angrepp mot dess person, frihet eller frid.

Exempel: Att du som vårdnadshavare lägger upp en bild på ditt nakna barn som leker på stranden en fin sommardag innebär inte automatiskt att spridningen utgör ett olaga integritetsintrång. Spridningen kan däremot utgöra brott om den kan leda till allvarlig skada för barnet och du borde ha förstått det men ändå valde att publicera.

Om du som vårdnadshavare sprider information om att ditt barn utsatts för en våldtäkt eller annat brott kan även detta i vissa fall utgöra olaga integritetsintrång. Det krävs som sagt inte att du aktivt hade avsikt att allvarligt skada barnet. Det räcker att du borde ha insett att spridningen skulle kunna leda till allvarlig skada.

5. Ofredande
Ofredande är ett brott som tar sikte på upprepat, störande och oönskat beteende. Det är ett ovanligt brott kopplat till sharenting. I den digitala världen är det oftast vid så kallade drev, när en person blir överöst av elaka och ovälkomna kommentarer online, som det kan handla om ofredande.

Exempel: Ett 17-årigt barn väljer efter ett stort bråk med sin pappa att flytta hem till en kompis och vägrar ha kontakt med pappan. Pappan börjar då publicera bild efter bild från barnets lyckliga uppväxt på Facebook för att visa hur otacksamt barnet är. Pappan är noga med att tagga barnet i bilderna så att barnet får en notis när en ny bild laddas upp. Det är uppenbart att barnet inte vill att pappan ska agera som han gör och agerandet känns påträngande och obehagligt.

6. Dataskyddsförordningen
Om du exempelvis arbetar som influerare och lägger upp bilder på ditt barn i sociala medier finns det fler regler som du kan behöva förhålla dig till, till exempel dataskyddsförordningen, eller ”GDPR” som regelverket också kallas.

7. Grundlagsskydd
En vårdnadshavare som tillhandahåller en webbplats eller en databas kan ansöka om ett frivilligt utgivningsbevis. Driver vårdnadshavaren exempelvis en blogg är det möjligt att ansöka om utgivningsbevis och få samma skydd som ett massmedieföretag. Om en vårdnadshavare erhåller ett utgivningsbevis för sin plattform tillämpas exempelvis inte stora delar av dataskyddsförordningen.

8. Undantag för journalistiskt ändamål
En vårdnadshavare kan även anses ha publicerat information om sitt barn inom ramen för vad som kallas ett journalistiskt ändamål. Avgörande är om publiceringen syftat till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten. Om en publicering anses falla under undantaget för journalistiskt ändamål behöver vårdnadshavaren, likt i fallet om ett frivilligt grundlagsskydd, inte förhålla sig till stora delar av GDPR.

För att avgöra om det rör sig om ett sådant undantag måste man dels beakta yttrandefriheten, dels skyddet för den enskildes privatliv. I det här sammanhanget bör det även särskilt påpekas att barn har ett särskilt starkt skydd när det kommer till att värna om deras personliga integritet.