Den 21–22 september 2023 träffades de nordiska mediemyndigheterna för ett årligt möte i Sverige. Mötet handlade bland annat om ny europeisk lagstiftning som är på gång och hur mediemyndigheterna kan fördjupa sitt samarbete i framtiden.  

 
De nordiska mediemyndigheterna brukar träffas varje år för att utbyta kunskap, erfarenhet och utmaningar kring olika mediefrågor. Detta år var det Sveriges tur att stå värd för evenemanget.  Dagarna inleddes med att Danmark, Norge, Finland, Island och Sverige berättade om utvecklingen på medieområdet i sina respektive länder. Efter genomgången så diskuterade myndigheterna olika förberedande uppgifter inför att lagen om digitala tjänster (DSA) börjar gälla i februari 2024. Arbetet fortsatte sedan i olika workshop-grupper som berörde regleringsfrågor, mediestöd och medie- och informationskunnighet (MIK). Nästa års nordiska möte kommer att äga rum i Norge.

 
Några nedslag från konferensen för de nordiska länderna:
 

Sverige:

• Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) och Statens medieråd (SMR) står inför en sammanslagning som ska vara klar den 1 januari 2024 då de tillsammans bildar Mediemyndigheten. MPRT har fått en ny generaldirektör, Jan-Olof Lind, som även kommer att bli direktör för den nya Mediemyndigheten.
• MPRT föreslås bli en av tre behöriga myndigheter med tillsynsansvar i Sverige under DSA.
• MPRT har beslutat om uppdaterade krav på tillgänglighet för tv-sändningar och on-demand-tv. Mer än 60 leverantörer måste följa kraven för över 250 tv-tjänster.
• Myndigheten har utfärdat tillstånd för sju nya nationella digitala radiokanaler och en ny regional kanal.
• Dagens press- och mediesystem upphör att gälla 2023 och avsikten är att det ska finnas ett nytt mediestöd från och med den 1 januari 2024. Förslaget till det nya mediestödet har tagits fram av en utredning - med anledning av de senaste årens stora förändringar i medielandskapet - och kommer slutligen att behandlas i riksdagen.
• Arbetet med medie- och informationskunnighet (MIK) genomförs i huvudsak av Statens medieråd. Dels genom ett nationellt intressenätverk, dels genom en regelbunden kartläggning av åtgärder för att främja MIK. Statens medieråd driver även en digital plattform gällande MIK- Kunskapsbanken - för att höja kunskapen hos hela befolkningen.    

Norge:

Medietillsynet (norska mediemyndigheten):

• kommer att få nya tillsynsuppgifter på grund av det reviderade AVMS-direktivet,
• förbereder genomförande och verkställande av DSA förordningen och EMFA (European Media Freedom Act),
• har ett arbete i gång med att utveckla riktlinjer för vilka vloggare som kan betraktas som audiovisuella medietjänster,
• har överfört (fr.o.m. 1 januari 2023) åldersklassificering av biograffilmer från myndigheten till distributörerna i Norge. Som en förberedelse har Medietillsynet utbildat distributörerna i riktlinjerna för åldersklassificering. I Norge finns det sex åldersgränser: tillåtet för alla, 6 år, 9 år, 15 år och 18 år,
• driver ett flertal projekt i syfte att öka mediekunskapen hos barn och unga.

Danmark:

Politikerna har beslutat om ett nytt medieavtal för perioden 2023–2026 där bland annat:

• ett centrum för undersökande journalistik ska etableras, 
• ett nytt centrum för sociala medier, teknik och demokrati ska inrättas,
• barn och unga ska bli stärkta vad gäller välbefinnande och digital utbildning,
• ökat fokus på hur barn och unga ska skyddas från skadligt innehåll på sociala medier och andra digitala tjänster ska ske,
• fokus på att danska public service– medier får en framträdande placering i digitala medier,
• förändringar kommer att ske gällande mediestödslagen.

Island:

• Statsministern har föreslagit en handlingsplan mot hatretorik för åren 2023 - 2026. Förslagen innefattar bland annat en informationskampanj till befolkningen, en fond för projekt som syftar till att bekämpa hatpropaganda samt en webbutbildning för att bekämpa hatretorik.
• Isländska mediemyndigheten har nyligen bildat ett nationellt nätverk för mediekompetens som heter TUMI för att skapa ett forum för diskussion om mediekunskap och online säkerhet. TUMI har organiserat en informations- och mediekompetensvecka för grundskolor och även ordnat en nationell konferens om medie- och informationskunnighet.

Finland:

• Finland har inte haft några omfattande mediestöd tidigare och kommer nu att dela ut sitt första stöd till nyhetsmedier (utöver covid-19 stödet). Engångsstödet uppgår till 7 miljoner euro och beviljas för löner till personer som utför redaktionellt arbete, framför allt journalister.
• Nationella audiovisuella institutet (Kavi) och Centret för kulturpolitisk forskning (Cupore) har genomfört en undersökning om mediekunskap på kommunal nivå. Bland annat visade den på bibliotekens starka roll för att öka barns och ungas mediekompetens.
• Kavi medverkar i ett projekt som syftar till att utveckla operativa modeller för innovativ mediekompetens. Modellerna ska rikta sig till yrkesverksamma inom mediekunskap. Projektet pågår i två år, 2023–2024.